När oljan sinar och bomullsproduktionen inte räcker till för snabbt ökade behov, då står den globala textilbranschen inför en av sina största utmaningar sedan den industriella revolutionen.Detta dramatiska scenario är en utgångspunkt för forskningsprogrammet F3: Fashion Function Futures, som väckte stort intresse hos miljöminister Andreas Carlgren när han nyligen besökte Högskolan i Borås.
Mer än femtio procent av de textila fibrer som idag konsumeras på den globala marknaden är framställda av fossila bränslen, i första hand olja. De tas fram till ett högt miljöpris. Fiber från bomull är det vanligaste alternativet till de syntestiska fibrerna. Även bomullsmaterialet orsakar emellertid stora påfrestningar på naturen, bland annat genom att odlingen kräver mycket stora arealresurser.
Inom F3 samverkar Högskolan i Borås med textilnäringen och skogsindustrin. Programmet syftar bland annat till att öka användningen av cellulosafibrer som är väsentligen bättre än syntetiska och bomullsbaserade fibrer ur ett hållbarhets- och miljöperspektiv.
Den forskning om alternativa fibrer som genomförs vid Högskolan i Borås skiljer sig från huvudstråket inom forskningsområdet, i Sverige såväl som internationellt. Den etablerade approachen till problemet har varit teknisk och inriktad på framställning av cellulosafibrer.
Men trots att det har tagits fram högklassiga fibrer som är väl lämpade för textilt material, är konsumtionen av textila produkter med fibrer som kommer från återanvändningslämpat material marginell. Varför är det så frågar projektledaren för F3Jan Carlsson retoriskt: ”Kan det vara så att man hittills har fokuserat ensidigt på fiberframtagning medan design, konsumtion och kommersialisering försummats?”
F3 bygger på övertygelsen om att en ökning av användningen av cellulosafibrer, förutsätter att vi hittar vägar till att göra materialet attraktivt för alla aktörer i den textila värdekedjan — från designers till slutanvändare i konsumtionsledet.
”I vår ansökan om ekonomiska medel till forskningsfinansiären KK-stiftelsen framhåller vi att fiberkonsumtion är en komplex problematik som kräver samarbete över traditionella akademiska gränser. Därför engagerar F3 forskare från en rad olika områden som bland annat kommunikation, produktion, logistik samt hållbar utveckling”, säger rektor Lena Nordholm.
F3-programmet bygger på skapandet av allianser och identifikation av förenande intressen. Här sammanförs Högskolan i Borås med nordiska mått unika vetenskapliga kompetens inom det textila fältet med bransch- och produktkunnande inom det svenska skogsklustret samt bland globalt verksamma mode- och textilföretag med bas i Sverige. Denna samproduktion kan öppna dörrar till en miljövänligare framtid.
Högskolan i Borås bedriver utbildningar inom biblioteks- och informationsvetenskap, ekonomi och informatik, mode och textil, beteendevetenskap och lärarutbildning, teknik samt vårdvetenskap. Campus ligger mitt i city, och vi har 15 000 studenter och 650 anställda.
Högskolan i Borås försöker ständigt minimera gapet mellan teori och praktik. Därför utbildas våra studenter nära arbetslivet. Vi satsar på problembaserad forskning med tydliga professionskopplingar. Våra studenter ska snabbt kunna fungera i yrkeslivet efter avlagd examen. Vi förflyttar akademin ut i professionerna. Och professionerna in i akademin.