Visst är det lovvärt att stoltsera med satsningar på bredband och supersnabba mobilnät i storstadsområden, men man måste lära sig krypa innan man kan gå, tycker Mats Sigvant som är vd på Siljan skog. Det vill säga göra något åt mobilskuggan som råder i stora skogsområden, exempelvis mellan Älvdalen och Sälen.
– Det är illa nog att inlandsskogarna är drabbade, men vi har inte ens täckning på riksvägar.
– Vi hade nyligen en medarbetare som blev attackerad av en björn. Hade han inte varit utrustad med en radiosändare hade han inte kunnat larma efter hjälp.
Det handlar också om stora ekonomiska värden och en fungerande vardag.
– Vårt bolag har 70 skördarlag och anskaffar 1,5 miljoner kubikmeter timmer om året. Vår verksamhet försvåras stort av att vi inte kan hålla kontakten med virkesköpare och annan personal.
Även i det lilla sammanhanget slår den dåliga mobiltäckningen.
– Vi är säkert många som då och då skulle kunna tänka oss att jobba från sommarstugan. Det skulle gynna den lokala butiken, men jag kan inte ringa från min stuga i Älvdalen och ännu mindre ha datorn uppkopplad. Det är en situation som många kan känna igen sig i.
Dessutom: I dagens samhälle är det helt enkelt inte acceptabelt att vara oanträffbar.
Att fixa rikstäckning är egentligen ingen stor sak, säger Mats Sigvant.
– Det handlar om att sätta upp telemaster. Men incitamentet för telefonoperatörerna att göra det på platser med liten mobiltrafik är obefintligt. De tjänar ju inga pengar på det.
Mats Sigvant, vd på Siljan skog och styrelseledamot i Föreningen SkogenDet krävs politiska beslut.
– Jag tycker det är bra att det råder fri konkurrens på telemarknaden, men det här är en infrastrukturfråga som borde regleras politiskt. Jag har framför detta till landsbygdsministrar och andra politiker och alla säger att frågan är viktig, men hittills har ingen ställt krav om nationell täckning på teleoperatörerna.
Mats Sigvant säger att det faktiskt var bättre förr.
– Det gamla NMT-nätet var inte bra, men det var åtminstone bättre än det vi har i dag.
Berättat för Karin Lepikko
SKOGEN 11/2019