Precis som Anders Bergman i artikeln i går är Erik Svensson rågångsdetektiv och dessutom diplomskogvaktare. Tillsammans med kollegan Håkan Bergstedt på Mittnorr skog och fastighet i Östersund erbjuder han tjänster inom skoglig förvaltning med lokalisering av rågångar som en specialitet.
SKOGEN kontaktade företaget för att höra oss för hur modern teknik som satellitkartor och gps tar hand om dagens rågångslokalisering, men insåg snart att vi var fel ute.
– Ny teknik måste kombineras med skit under naglarna. Nödvändig utrustning för mig är en särskild röjkniv och en stålskodd stav som jag använder för att känna efter råstenar och krafsa bort mossa på markeringarna, säger Erik Svensson.
Moderna kartbilder tagna med satellit eller flyg ger i princip ingen större hjälp, tycker han. När kartorna digitaliserade på 1990-talet hamnade ofta gränserna med förskjutning. Använder man en felaktig karta som stöd så blir det en slump om rågången hamnar rätt, enligt Erik Svensson.
En gps är lika viktig som övrig utrustning, anser han, men den måste hålla en viss noggrannhet.
– Den typ av gps:er som de flesta brukar använda visar positionen med några meters noggrannhet. Tillsammans med fastighetskartornas felmarginal är det risk att markering av exempelvis en avverkningsgräns inte hamnar rätt.
– När man använder fastighetskartan och mobiltelefonens gps är det inte ovanligt att gränsen hamnar sådär 20 meter fel, säger Erik Svensson.
Han och hans kollega har testat sig fram och konstaterar att gps:er faktiskt kan ha både för dålig och för bra precision.
– Vi använde en variant med centimeterprecision, men ibland tog det tog 20 minuter att få till mottagningen. Den utrustning vi använder i dag är snabb och har en maxavvikelse på cirka 30 centimeter, vilket gott och väl räcker för att leta råstenar och snitsla en rågångsmitt.
Med gps hittar han ofta rågångsrösen och därefter kan de snitsla raka linjer mellan de fasta markeringarna.
En hel del arbete görs även utanför skogen, som att gå igenom avstyckningshandlingar som beskriver hur fastigheten delats över tid.
– Om rågången gränsar mot en tomt eller ett mindre torp som avstyckats på senare tid finns det ofta väldigt bra kartmaterial. Avstånd mellan hörnen står angivet i meter och ibland är de även koordinatsatta.
Mittnorr tittar också alltid på historiska flygbilder.
– Tidigare avverkningar kan ge en indikation om hur väl fastighetskartan stämmer med verkligheten.
Företaget inleder oftast ett nytt förvaltningsuppdrag med att just markera fastighetsgränsen.
– Då kan markägaren även få rågångsgatan uppröjd och markerad med stolpar och målade kantträd. All kommande planering inför exempelvis avverkning eller gallring går mycket snabbare om gränsen är väl markerad, säger Erik Svensson.
Livet som rågångsdetektiv innebär mygg, regn och nästan ogenomträngliga ungskogar. ErikSvensson har tältat i väglöst land nära fjället i flera dygn för att fastställa en flera mil lång gräns. Obekvämt? Nej, säger han:
– Tänk att få jobba ifred utan mottagning i härlig natur, det är väl underbart?
FAKTA / FAMN, ALN ELLER METER?
- Avstånden mellan gränsrösen varierar beroende på när fastigheten är delad. Avstyckningshandlingarna kan ge ledtrådar om det.
- Om fastigheten delades före 1881 bygger måtten mellan rösena på måtten aln eller famn. Det vanligaste är 100 famnar vilket motsvarar 300 alnar eller 178 meter.
- Stenformationer vars avstånd från säkra rösen inte är delbara med 100 eller 178 kan man oftast avskriva som bara ”stenar”.