Minskad lönsamhet för skogsbrukare

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: Thomas Adolfsén, SKOGENbild.
Medan skogsindustrin går på högvarv minskar lönsamheten i skogsbruket, enligt en rapport från LRF Konsult.

I rapporten ”Skogsgårdens lönsamhet” framgår att lönsamheten, som beräknas genom skogsnetto, har minskat sedan 2011 med undantag för en uppgång under 2014. Dessutom visar 2017 års resultat en minskning från föregående år.

Annons
Annons

Medelskogsnettot för hela landet var under 2017 97 300 kronor, en minskning jämfört med 2016 då det låg på 99 900 kronor. 

Skogsgårdarna i region syd och mitt visar på den högsta lönsamheten med ett skogsnetto på 131 000 kronor respektive 99 900 kronor. 

Skogsgårdarna i norr visar en lägre lönsamhet med ett skogsnetto på 64 000 kronor. Under en femårsperiod har skogsnettot varierat en del, men ständigt varit lägre i norr.

Skogsnettot minskar således trots att skogsindustrin och exporten går på högvarv i takt med högkonjunkturen och den svagare kronan, vilket lett till högre virkespriser över hela landet, skriver LRF Konsult i rapporten.

–I norr kan en av anledningarna vara avståndet mellan skogen och industrierna. Andra anledningar är fördyrade avverkningskostnader vid stormar och brände, säger Jimmy Larsson, LRF Konsult, i ett pressmeddelande.

Han bedömer att effekten av höjda virkespriser visar sig hos skogsägarna först under nästa år. Detta beroende på den långa tid som förflyter från avverkningsbeslut till att virket är inmätt och intäkten tas upp i näringsverksamheten.

Samtidigt har skogsgårdarna nått den högsta belåningen på tio år. I region mitt ligger medel på 370 000 kronor och i syd är man högst belånad med 620 000 kronor. Medelbelåningen för riket uppgår till 400 000 kronor.

–Skogsgårdarna har kunnat låna mer till ett lägre pris vilket driver på utlåningen. Det som utgör den huvudsakliga belåningen är att man köper mer mark, säger Jimmy Larsson.

Återinvesteringarna i direkta kostnader för skogsvård har däremot ökat sedan förra mätningen och ligger nu på 5,4 procent, det vill säga cirka 6 210 kronor, av den totala intäkten från skogen. 

-–Efter en torr sommar återstår nu att se vilka effekter av eventuella skadeinsekter som påverkat skogarna och hur länge den höga efterfrågan av virke kommer att hålla i sig, avslutar Jimmy Larsson.


 

Publicerad:
  • ”Särintressen styr inte rapportering om klimatnytta”

    DEBATT. Varken Bo Hektor eller andra skogsintresserade klimatvänner behöver känna någon oro över att Sveriges rapportering av utsläpp och upptag från skog- och markanvändningssektorn påverkas av särintressen; skriver Mattias Lundblad och  Hans Petersson, SLU, i en replik.
  • Annons
  • Rätt blandad skog växer bättre

    Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men det gäller att blanda rätt.
  • Nu stämmer Södra staten

    Södra bistår två markägare med en stämningsansökan riktad mot staten. Bakgrunden är att Skogsstyrelsen stoppat en avverkning på deras skogsfastighet utanför Åseda i Uppvidinge kommun, utan kompensation.  
  • Annons
  • ”Stoppad inventering riskerar exporten”

    Om inte den landsomfattande nyckelbiotopsinventeringen återupptas sätts hela skogsnäringens framtid på spel, skriver mångåriga skogsanalytikern och tidigare SLU-professorn Sten Nilsson på SvD Debatt.
  • Skogsägare fick rätt mot staten

    Skogsägarna som stämde staten när de hindrades att avverka och nekades ersättning, har fått rätt. Staten ska betala över 18 miljoner kronor till flera markägare, enligt en dom i mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt.
  • Annons