Minska gnisslet i gallringen 

Under vintern presenterade Skogforsk en utbildningsfilm om gallring som snabbt fick tiotusentals visningar på nätet. Den ger konkreta tips om stickvägsdragning, fällning och lastning med mera. 

Inte minst tar den också upp vikten av samverkan. Att undvika missförstånd och irritation mellan olika yrkeskategorier är grundläggande för att få flyt i arbetet. 

– Olika delar av kedjan lever ofta i sin respektive verklighet. Vid utbildningsträffar där hela kedjan involveras säger man ofta ”vi borde träffas mer”. Deltagarna tycker det är intressant att veta vad som händer före och efter den egna insatsen. Hur ens eget arbete påverkar slutresultatet blir då tydligare, säger Anders Mörk, forskare inom produktions- och försörjningssystem på Skogforsk. 

Han har liksom Skogforsk-kollegan Ebbe Lindberg, specialist inom produktions- och försörjningssystem, lång erfarenhet av att utbilda skogsmaskinförare och tillsammans med instruktörsnätverket Reco står bakom innehållet i filmen som vänder sig till både utbildningar och etablerade entreprenörer. 

Förutsättningarna för att förstå varandra är inte alltid de bästa i den skogliga vardagen. Det gäller hela kedjan, där virkesköparna finns i ena änden. 

– För dem är det viktigt att organisationen de tillhör är enig om vilken standard som råder. Man bör inte måla upp en bild för skogsägaren som i slutändan stämmer dåligt överens med förväntat slutresultat, utan enas om ett realistiskt budskap, säger Anders Mörk. 

Kanske borde bonussystem utformas på annat vis än i dag, där parametrar som pålitlighet i prognosen till skogsägaren eller kundomdömen få större påverkan, funderar han och Ebbe Lindberg. 

– Det kan bli olyckligt om man inte är tydlig med vad du som säljer virket faktiskt kan förvänta dig, säger Anders Mörk. 

Här kan det också vara idé att fundera över hur många sortiment och vilka som är lönsamt att ta ut. Ebbe Lindberg berättar om ett, lyckligtvis, ovanligt exempel: En skogsägare hade fått långstolpar utsynade i en andragallring. Om sortimentet tagits ut hade det påverkat rotnettot positivt, men med stora skador på skogen och ökad avverkningskostnad som följd. 

– Över huvud taget bör man fundera över hur många sortiment det lönar sig att ta ut. Logistiskt kan extra sortiment, om de är alltför små till volymen, bli kostsamt och avläggsplatsen blir onödigt stor, säger Ebbe Lindberg. 

Utförarna i kedjan, maskinförarna, har mycket att vinna på god dialog. Anders Mörk framhåller två saker som är extra viktiga för att skördarens arbete ska underlätta för skotaren. 

– Det gäller att få ned stammarna i samma vinkel och att arbeta med skördaraggregatet lågt för att undvika ris i virkeshögarna, säger han och tilläger att detta beskrivs i filmen. 

För både skördar- och skotarförarna kan det många gånger löna sig att sänka kranhastigheten i alla fall inledningsvis. Med lägre fart ökar träffprocenten, förklarar Ebbe Lindberg, och man hinner planera för nästa steg. När man fått till träffsäkerheten kan man sedan succesivt öka hastigheten. 

Han ger ett exempel från ett naturbruksgymnasium: 

– På passet före lunch klagade en elev på att hen bara hann med att lasta ett lass med skotaren. Jag frågade om kranhastigheten och hen svarade att den stod på 85 procent av maxfart. Efter lunch sänkte vi kranhastigheten till 45 procent och då hann eleven med två lass på lika lång tid, berättar han. 

Anders Mörk inflikar att Skogforsk redan för tio år sedan lärde ut att lägre kranhastighet ökar effektiviteten och minskar bränsleåtgången.  

– Men det är väldigt lätt att man blir hemmablind för vad som är låg kranhastighet, säger han. 

Mer än hälften av skotarens arbetstid går till lastning. För att effektivisera och skapa flyt gäller det att flytta skotaren lugnt och ofta, att positionera den optimalt i varje situation. Att i efterhand korrigera kranrörelser tar alltid mer tid än att träffa rätt från början och bryter flytet, betonar Mörk och Lindberg. 

De återkommer till vikten av samverkan och säger att det behövs en struktur för möten mellan alla berörda så att man kan skapa gemensamma målbilder och förståelse för varandras utmaningar. Gärna i verkliga livet. 

– Det här med att kommunicera digitalt, det blir lätt torrt och lite trist, säger Anders Mörk. 

Då kan man även prata om arbetskulturen och inte ta för givet att någon hör av sig om man vantrivs. 

– Ett lämpligt tillfälle för uppföljning är när skotaren just har avslutat en trakt. Man kan prata om vad som har gått mindre bra och vad som varit lyckat. Det här med vad som faktiskt fungerar bra kommer sällan fram och det behöver även de utanför maskinlaget, som virkesköparen, få höra, säger Anders Mörk. 

Själva maskinerna påverkar förstås också arbetet. Kranspetsstyrning gör arbetet effektivare, sparar bränsle och minskar arbetsbelastningen. Mörk och Lindberg upplever att det är en uppskattad funktion, men att den kan kräva lite inkörningstid och ett visst engagemang från föraren. 

– Men det handlar också om maskintillverkarnas förarstöd. Det fanns bättre instruktioner för 40 år sedan. I dag köper man en maskin för flera miljoner kronor, men får inte med någon kronologisk lathund på papper – den som är så praktisk när man sitter där ute i skogen, säger Anders Mörk. 

Han lämnar snart sin tjänst efter 16 år på Skogforsk och efterträds av just Ebbe Lindberg som tidigare var företagsutvecklare på SE Skogsentreprenörerna. Båda har själva jobbat som maskinförare under en period då den tekniska utvecklingen av skogsmaskiner accelererade. I framtiden tror båda på fler användningsområden för avancerade kameror och sensorer, till exempel i förarlösa maskiner. 

Men man får inte glömma bort människan i sammanhanget. 

– Att sitta i en barack med vr-glasögon och styra skogsmaskiner på distans hela dagarna är kanske inte ett optimalt sätt att arbeta. Man får nog tänka sig kortare pass och att väva in andra arbetsuppgifter. Man behöver komma ut och röra på sig, säger Ebbe Lindberg och får medhåll av Anders Mörk. 

Se filmen Gallra smart och med rätt fart på Skogforsks Youtube-kanal.

Fotnot Reco är ett nätverk för instruktörer från hela landet och från olika maskintillverkare som träffas kontinuerligt för att diskutera branschfrågor och för att lära av varandra. Bakom initiativet står Skogforsk och norska Skogkurs. 

UR SKOGEN 4/2025