Nytillkommen areal som skyddades genom naturvårdsavtal, 290 hektar, innebar en minskning med 74 procent. Ny areal med biotopskydd, 1 134 hektar, var en minskning med 40 procent men då från en ovanligt hög nivå året innan.
”Vi ser en tydlig koppling till hur mycket pengar vi får tilldelat till skydd av skog. Finns inte pengarna så kan vi heller inte fatta beslut om skydd, vilket leder till att uppfyllelse av nationella och internationella mål fördröjs”, säger Johan Åberg, specialist på områdesskydd vid Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal är de skyddsformer som Skogsstyrelsen hanterar.
2019 betalades det ut 163 miljoner kronor för de nytillkomna biotopskyddsområdena och 9 miljoner kronor för de nytecknade naturvårdsavtalen Sammanlagt har 3,1 miljarder kronor betalats ut för biotopskyddsområden och naturvårdsavtal sedan 1993..
Från 1993 till 2019 har nästan 39 000 hektar med naturvårdsavtal tecknats. Sedan 1994 har myndigheten beslutat om nästan 31 900 hektar biotopskyddsområden.
Fakta skyddsformer: Biotopskydd är ett lagstadgat sätt att skydda små områden med stor betydelse för växt- och djurarter. Ersättningen till markägaren för ett biotopskyddsområde motsvarar 125 procent av områdets marknadsvärdeminskning till följd av beslutet.
Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt och tidsbegränsat avtal. Ersättningen varierar beroende på hur lång tid som avtalet gäller. Tiden kan variera mellan ett till femtio år. För ett 50-årigt avtal får markägaren 60 procent av områdets rotnetto i ersättning.
Källa: Skogsstyrelsen.