Min vän på Facebook

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Jag har en vän på Facebook. Eller vän och vän, vi har träffats några gånger i tjänsten och sedan klickat på varandras namn på Internet och därmed är vi vänner med det nya unga och digitala språkbruket. Lite intresserade av varandras förehavanden och åsikter alltså.

Han brukar lägga upp vidvinkelbilder på hyggen med djupa vattenfyllda körspår. Folk gillar det starkt. Senast jag kollade hade 57 personer klickat på ”like” för en bildsvit. Dessutom hade 64 personer kommenterat bilderna. Kommentarerna var inte lika  förtjusta som ordet ”gilla” antyder.
–Vidriga bilder, jag undrar vad skogsägarna tänker med.
–Kriget mot naturen fortsätter med oförminskad kraft!
–Maktlös känner man sej...
–Ni som gjort ovanstående möjligt; sök vård, ni är psykiskt sjuka!!!!!!!!!!!

Annons
Annons

Allmänheten har accepterat åkrar och betongöknar men kommer aldrig sluta att förfäras över hyggen och körskador. Samma sak gäller allt mer även skogsbrukare. Dålig bärighet är naturligtvis ett stort bekymmer i fält men också högt upp i de skogliga organisationerna och företagen. Både med tanke på virkesflödena, miljön, arga markägare och den breda opinionen. Ett tecken i tiden är att nätverket Naturens år, där Föreningen Skogen och 30 andra tongivande organisationer och myndigheter ingår, flyttar fokus från årets skogstema till vattenvård nästa år.

Men även kalhyggena minskar i popularitet hos skogsbrukarna i takt med att de enskilda skogsägarna blir allt mer urbana. Det har alltid funnits engagerade skogsägare som hellre vill plockhugga  än slutavverka. Och det är ingen vild gissning att politikerna framöver kommer skaffa sig en liberalare inställning i den frågan på vissa marker – även om rikets framtida avverkningsmöjligheter i   så fall ökar något långsammare. Troligen avtar motståndet mot en mer lågproduktiv skogspolitik allt mer i takt med att min Facebookvän matar sina vänner Lena Ek, Marie Wickberg, Maria Wetterstrand, Margot Wallström, Christer Sjögren, Unni Drougge, Thomas Di Leva och andra politiker, opinionsbildare och helt vanliga människor med bilder av sönderkörda hyggen.

Det är mot bakgrund av det opinionsläget för hyggen och körskador som vi i det här numret ger lite extra utrymme åt små maskiner, gammalt hederligt arbete med motorsågen och ett vackert utfört hygge.

Min vän heter för övrigt Hans Sundström och om du vill se hans bilder av körskador  så släpper han säkert gärna in dig i sin vänkrets. Idag består den av 2500 människor – och sociala medier kan som bekant flytta berg.

SKOGEN 12/11

 

Gilla förresten gärna Skogen på Facebook så får du se en lite mer persolig sida av oss: http://www.facebook.com/ForeningenSkogen
 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Norra Skogsägarna nöjda med 2019

    Kategorier: Norra Skogsägarna
    Norra Skogsägarnas resultat för 2019 landade på 110 miljoner kronor före skatt. Det är en sänkning med 17 miljoner jämfört med året innan. ”Ett gott resultat med tanke på på världsmarknaden”, anser föreningen.
  • Annons
  • Kristina Wallertz

    Doktorsbana började med röjsåg

    PRISTAGARE. I början lockade röjsågen mer än teoretiska studier, men i dag är Kristina Wallertz är en av landets främsta forskare på snytbaggar och annan föryngringsproblematik.
  • Virkesstudion #26 – Besök på Föreningen Skogens nya kontor

    Kategorier: Virkesstudion #26
    Denna gång besöker Virkesstudion tidningen SKOGEN. Där diskuteras aktuella ämnen ur det kommande numret, som exempelvis hur den nya klassningen av massaved fungerar, med chefredaktör Bengt Ek.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Var  besvärlig  med  detaljerna!

    Är virkessäljare för flata i förhandlingen när de säljer sitt virke? Ja. Det tycker i varje fall många som har svarat på månadens fråga från tidningen SKOGEN nyligen.
  • Anpassad gallring ger artskydd

    Kategorier: lavskrika, gallring, artskydd
    Lavskrika behöver täta skogar om den häckar nära bebyggelse. Längre bort från husen kan den häcka i öppna skogspartier. Genom anpassad gallring kan man alltså både bruka skogen och värna lavskrikan.
  • Annons