Stora och små markägare har förekommit betydligt mindre i debatten.
Isabella Hallberg Sramek– Det kan ifrågasättas, eftersom det är de senare som äger den största andelen av skogsmarken i Sverige. De borde alltså förekomma i en högre utsträckning i debatten, säger Isabella Hallberg Sramek.
Som examensarbete har hon gjort en studie över nyckelbiotopsdebatten i fyra dagstidningar under åren 1991 till 2018.
– Intressant är också att det finns få forskare i debatten, vilket skiljer sig från tidigare studier av liknande debatter.
I debattartiklar, som alltså skrivits av de olika parterna, var miljöorganisationerna betydligt vanligare än andra intressen. Det vanliga i debatten är därmed att nyckelbiotoperna, naturen och klimatet framställs som offer medan skogsbruket och staten eller myndigheter är orsaken till problemen. Medier, stat och myndigheter samt miljöorganisationer är väldigt samstämmiga. De pekar alla ut nyckelbiotoper samt naturen och klimat som offer, skogsbruk som orsak och naturvård som lösning, enligt Isabella Hallberg Sramek.
Ofta saknas ett bredare perspektiv, att skydd av nyckelbiotoper görs i avvägning mot skogens ekonomiska och sociala värden.
– Det hade förmodligen varit bra om stat eller myndigheter breddade sin beskrivning, eftersom de faktiskt ska se efter både skogens miljömässiga, sociala och ekonomiska intressen. Kommunikationen mellan stat eller myndigheter och enskilda markägare verkar vara bristfällig.
Dagens Nyheter med sitt riksperspektiv presenterar orsak, offer och lösning i princip på samma sätt som Västerbottens-Kuriren. Det kan kanske bero på att det har funnits ett större missnöje kring nyckelbiotopsinventeringen i Norrland. Den synen kan ha spillt över på DN:s beskrivning i övriga landet, där de lokala tidningarna haft andra vinklar.
SKOGEN 1/2019