Beslutet att stoppa inventering och avgränsning av nyckelbiotoper väckte starka reaktioner från bland annat miljöorganisationer. Skogsstyrelsen reagerade på kritiken med ett åtgärdspaket som innebär skärpt tillsyn i nordvästra Sverige. Samtidigt snabbas arbetet på med att ta fram nya metoder för nyckelbiotopsklassning i området. Det ska vara klart i slutet av året.
Herman Sundqvist– Stoppet för avgränsning och registrering av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige råder fortfarande. Insamling av kunskap om höga naturvärden, däremot, pågår och det har det faktiskt gjort hela tiden, säger Herman Sundqvist, generaldirektör för Skogsstyrelsen.
Som tidigare görs detta främst i avverkningsanmälda skogar.
– Hittar man skyddsvärda skogar rådgör man med skogsägaren, eventuellt kan det bli tal om formellt skydd men just nu sker alltså ingen registrering av nyckelbiotoper.
Herman Sundqvist berättar om bakgrunden till stoppet.
– Metodiken som använts för nyckelbiotoper är sprungen ur de förhållanden som råder i södra Sverige, med ett fragmenterat och brukat skogslandskap. Nordvästra Sverige, däremot, har stora sammanhängande skogar som visserligen är påverkade av brukande men de har aldrig varit hyggen, förklarar han.
Marie Larsson-SternMarie Larsson-Stern, styrelseordförande på Skogsstyrelsen säger också att dagens metodik är helt ”anpassad till södra Sveriges mosaikartade skogsbruksområden”. För att utveckla en lämplig metod för nordväst behöver man lyfta blicken från beståndsnivå, anser hon.
– Nu identifieras höga naturvärden oftast i samband med avverkningsanmälningar och det gör att man bara tittar på det beståndet, säger hon. Kanske missas då områden som har ännu högre naturvärden. För
att få en rättvis bild av naturvärdena skulle man behöva titta på landskapsnivå.
Man kan också tänka sig att höga naturvärden i skogen kan hanteras på flera olika sätt.
– Kanske kan skogen fortsätta brukas med förstärkt hänsyn eller med hyggesfria metoder, säger Marie Larsson-Stern.
SKOGEN 5/2017