Sten B Nilssons artikel den 21 april är en våt dröm för oljelobbyisterna och i viss mån skogsindustrin, som inte vill ha konkurrens om råvaran. Med konkurrens blir skogen mer värdefull för skogsägarna och dyrare för industrin. Bortsett från detta innehåller artikeln en rad antaganden byggda på en hel del önsketänkande och rena felaktigheter blandat med en del fakta.
Redan idag finns känd teknik för att med gott utbyte och lönsamhet utvinna biodrivmedel från skogsråvara. Nilssons påstående att vedens komponenter och kemi inte kan tillföra något värde för skogsägarna som biodrivmedel är direkt felaktigt. Biometanol tillverkad med förgasningsteknik är ett faktiskt hot mot oljeindustrin och möter därför motstånd. Råvara finns i tillräcklig mängd i Sveriges skogar för att ställa om till en fossilfri fordonsflotta utan att konkurrera med nuvarande industris råvarubehov. Vägen dit går genom låginblandning av skogsbaserade biodrivmedel i ökande omfattning i takt med att tillgången till biodrivmedel ökar.
I Sverige är det bristen på långsiktiga skatteregler för biodrivmedel som gör det omöjligt att bygga anläggningar för produktion av svenska biodrivmedel. Sedan 2013 beskattas biodrivmedel i Sverige utifrån principen att de aldrig får bli billigare än bensin/diesel vid pump. Denna taktik har närmast utraderat inhemsk etanol som drivmedel och stoppat försäljningen av alla etanolbilar utom VW Golf i Sverige. I dag är cirka 70 procent av biodrivmedlen i Sverige importerade.
Marknaden fungerar så enkelt att de tekniklösningar/energislag som det politiska systemet i ett land gynnar, styr de bilmodeller som marknadsförs. I Sverige ger man så kallade. miljöbilsrabatter till gas- och elbilar och subventionerar vindkrafts-el. Av den anledningen väljer biltillverkare att idag marknadsföra elbilar i Sverige.
Men alla medaljer har en baksida. Nilsson glömmer att berätta varifrån den miljövänliga elen ska komma. Han glömmer också att analysera den begränsade tillgången till mineraler och metaller till batterierna och de förödande miljöeffekterna av brytningen. ”Lead-peak” kommer att inträffa långt före ”oil-peak”.
Nilsson påstår vidare att det inom fordonsbranschen inte finns något som helst intresse för metanol. Detta är felaktigt. Kina, tillika världens största producent av bilar, satsar i stor skala på metanol som ersättning för bensin. Låt vara att metanolen tillverkas genom förgasning av stenkol. Men den kinesiska metanolen är identisk med metanol tillverkad genom förgasning av svensk skog.
Shanghai och 23 kinesiska provinser har antagit regler för metanolinblandning i bensin från 5 procent till rent metanolbränsle. Därutöver finns en nationell standard för 85 procent metanol i bensin. En standard för 15 procent inblandning är på gång. Under 2016 blandades cirka 15 miljoner kubikmeter metanol in i kinesisk bensin.
Vanliga bensinbilar körs utan modifikation på upp till 35 procent metanolinblandning i bensin. Flera kinesiska fordonsföretag tillverkar bilar för M100 (100 procent metanol). Geely, ägare av Volvo personvagnar, tog redan 2014 i drift en fabrik som tillverkar 200 000 bilar per år för M100.
Även sjöfarten satsar på metanol, låt vara fossil, som ett led i sitt hållbarhetsarbete. Stena Line framhåller i dag sin metanolsatsning som en symbol för framtiden och sitt hållbarhetsarbete. Stena Line har tilldelats ett flertal hållbarhetsutmärkelser sedan lanseringen av den metanoldrivna färjan Stena Germanica 2015.
Till och med fossil metanol är ett betydligt grönare drivmedel än traditionella bränslen. När metanol används reduceras Stena Lines utsläpp av svavel och partiklar med cirka 90 procent, utsläppen av kväveoxid reduceras med cirka 60 procent. Så jag skulle vilja säga Bye, bye B. Nilsson; för visst har metanolen en framtid, mot bakgrund av att vi bara i Sverige har fyra miljoner bensinbilar som kommer att rulla på vägarna de närmaste 15-20 åren och behöver ett miljövänligt bränsle, precis som bilarna i Kina.
Utvecklingen i Kina talar tveklöst för metanol som ett globalt framtida drivmedel. För svenskt vidkommande kan skogsmetanol spela en stor roll för den framtida svenska försörjningen med drivmedel. Till den slutsatsen kom offentliga statliga utredningar liksom dåvarande Volvo personvagnar redan på 1990-talet.
Lägg till detta att Kungliga Vetenskapsakademien 2013 konstaterade att Sverige bör satsa på skogsbaserad metanol och DME, som enligt akademien är överlägsna etanol och biodiesel.
Lena Eriksson Sonebrink
Information, Värmlandsmetanol AB