Mest män i maskinerna

Bild för ulla.sundin.beck@telia.com Written by ulla.sundin.bec... On the
JÄMSTÄLLDHET. Alla välkomnar kvinnliga maskinförare. Sägs det. Men flera tjejer vi har talat med har haft svårt att hitta anställning och det är fortfarande få kvinnor i yrket.

En av dem är Johanna Nilsson. För tio år sedan gick hon ut från naturbruksgymnasiet som maskinförare, men det blev inget jobb:
– Jag vet inte hur många jobb jag sökte utan att få något. Jag blev kallad till en enda intervju, men då fattades erfarenheten. Det kändes som att det är mycket snack men lite verkstad när det gäller att anställa kvinnor. Man kanske vill men inte vågar?

Annons
Annons

Johanna NilssonJohanna Nilsson längtar tillbaka till maskinen.Johanna hade sökt in på gymnasiet som jakt­elev, men upptäckte snart att skogsarbetet var det rätta.
– Jag älskade det från första stund. Jag har alltid haft ett maskinintresse och var inte så gammal när jag körde traktor med pappa för första gången. 
För ett par år sedan började Johanna att köra skotare mer regelbundet i svärfars företag. Hon ser få skillnader mellan sin egen vardag i skogsmaskinen och en manlig förares dag. 
– Jag har inte all styrka som krävs om slangarna sitter extrahårt, även om jag har lärt mig tekniken. Då behöver jag lite hjälp. Men det är inte heller säkert att min manlige kollega skulle fixa det på egen hand.

Katarina Persson, vars vardag SKOGEN fick följa i förra numret, fick just styrkeargumentet mot sig när hon sökte jobb som maskinförare. Det rimmar dåligt med vad branschen gärna framhåller om teknikutvecklingen: förarkomfort, högteknologiska lösningar, driftsäkerhet och digitalisering. Väldigt sällan sägs det att man måste vara man av viss längd och vikt eller kunna lyfta si och så många kilo i bänkpress. 

Karl-Magnus HembjerKarl-Magnus HembjerKan det vara så att det faktum att vissa reparationer kräver styrka alltså överskuggar fördelarna med ett bredare rekryteringsunderlag? Eller är det någon annan sko som klämmer? 
Karl-Magnus Hembjer har snart jobbat två decennier för Skogsentreprenörerna (SE, tidigare SMF) som har många småföretagare och presumtiva arbetsgivare i sina led.
– Jag tror inte att entreprenörskåren generellt är mindre positiv till tjejer. Man vill ha duktiga medarbetare och då spelar könet väl ingen roll, men sedan är det ju så att det finns rent praktiska grejer som kan ligga tjejer i fatet, säger Karl-Magnus Hembjer.
Han nämner fackliga krav på separata kojor och toaletter. 
– Då blir det en kostsam tröskel att ta sig över för en liten arbetsgivare och därför enklare att anställa en kille.
Karl-Magnus Hembjer tycker att de stora skogsbolagen kan gå i bräschen och anställa kvinnor. De har råd att göra eventuella extra insatser och sådant borde inte läggas på maskinentreprenörerna. 

En smula självkritik kommer han också med:
– Det kan väl hända att synen är lite gammaldags i vissa fall och att man tror att det bara är killar som kan köra maskin. Men jag vet entreprenörer som har tjejer som kör, och de kan säkert vittna om fördelarna. 
– Visst ska man våga anställa en kvinna, det handlar om samma saker som vid andra rekryteringar. Vad har individen för kvalifikationer och potential och kommer den att stanna kvar och trivas? För annars blir det en felrekrytering – man får lära upp dem och sen försvinner de, säger Karl-Magnus Hembjer.
Han är angelägen om att avtalssystemen inte ska medföra trösklar för småföretagarens personalhantering.
– De maskinentreprenörer jag har talat med som har tjejer anställda är inte missnöjda på något vis, men någon gräddfil för kvinnor har man inte. De konkurrerar på samma villkor som män. Annars blir det inkvotering där man betraktas som sämre redan från början. 
Han pekar på en grannbransch.
– Titta på åkerierna – där har man lyckats att få in tjejer.          

DiagramOlika yrken - Män kontra kvinnor (klicka på bilden för större bild).

Lisa LiljenstrandLisa LiljenstrandBland Sveaskogs maskinförare har andelen kvinnor ökat, men det är fortfarande en lång väg att gå enligt Lisa Liljenstrand på bolagets avdelning HR-partner:
– När vi utannonserar maskinförartjänster är det få kvinnor som söker och de som söker har ofta relativt kort erfarenhet, eftersom betydligt fler män är verksamma i yrket. Om vi lokalt får nys om att en kvinna är intresserad av att köra maskin försöker vi stötta henne genom att erbjuda praktik för att ge henne möjlighet att testa yrket. Genom detta försöker vi skapa den rekryteringsbas som vi saknar.
Lisa Liljenstrand håller med om att stor­skogsbruket har bättre resurser att skola in en person än de små entreprenörerna.
– Vi känner att vi behöver ta ett ansvar och kan också göra det i många fall. 
Under tiden går Johanna Nilsson och längtar efter att börja köra maskin igen:
– I december fick jag min pojke. Det är kanske den största skillnaden mellan män och kvinnor – vi föder barn. Så ser livet ut och vi får anpassa oss till det.

MASKINFÖRARE FÅR JOBB
Jord- och skogsbrukets lönsamhet har varit svag under flera år och sysselsättningen har minskat under lång tid. Trots det är jobbmöjligheterna goda för de flesta yrken inom området, eftersom få söker sig dit. Starkast blir arbetsmarknaden för maskinförare inom jord- och skogsbruk, där möjligheterna till jobb blir goda. 
(Källa: Arbetsförmedlingens prognos) 

36 kvinnor utbildades till skogsmaskinförare i mars 2015, två av dem inom vuxenutbildning. Då utgjorde kvinnorna cirka tre procent av de studerande på gymnasieutbildningarna. 
(Källa: Linda Karlsson, examensarbete på skogsmästarprogrammet 2015.)

SKOGEN 6-7/2017

 

Publicerad:
Bild för ulla.sundin.beck@telia.com
Ulla Sundin Beck
Frilansjournalist
  • ”Slopa biotopregistrering vid avverkningsanmälan”

    Skogsstyrelsen vill sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar. Det framgår av ett förslag som idag går ut på remiss.
  • Annons
  • Virkesupplägg, björk

    Ny fond investerar i Baltikum

    FINANS. Det är ont om skogs­fonder, konstaterade SKOGEN i ett temanummer om investeringar förra året. Men tidigare i somras börsnoterades svenskförvaltade Skogsfond Baltikum. 
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons