Mer hyggesfritt minskar tillgång på skogsbränsle

Enligt Maria Ivarsson Wide på Skogforsk kommer ökad användning av hyggesfria metoder att slå hårt mot möjligheterna att ta ut grot.

Hon utgår från samma ­scenarier som Skogsstyrelsen och SLU använder i Skoglig konsekvensanalys (se faktaruta nedan), där man jämför ett skogsbruk med tyngdpunkt på produktion respektive hög natur­hänsyn samt en kombination av båda.

– Går vi över till 30 procent hyggesfritt – som i ­scenariot Fokus mångfald – kan mer än 50 procent av grotpotentialen falla bort, säger Maria Iwarsson Wide som är forskare och programchef för värdeskapande ekosystemtjänster på Skogforsk.

Om man sedan jämför med scenariet som bygger på nästan bara trakthyggesbruk kan grotpotentialen enligt Maria Iwarsson Wides beräkningar minska med upp till så mycket som 65 procent.

Det mesta av skogsbränslet kommer från grot och det mesta av groten kommer från grandominerade skogar i södra Sverige, där omställningen till hyggesfritt går snabbast. Här finns flest privata skogsägare, mest granskog och störst efterfrågan på skogsbränsle.

– Vi ser gradvis påverkan redan nu. Att ställa om till hyggesfritt skogsbruk är en förändring på lång sikt, men vanligast och mest naturligt är att man börjar i grandominerade skogar, där den största potentialen att ta ut grot finns. Omställningen till hyggesfritt får större effekt på grottillgången än om trädslags­fördelning och ägarstruktur varit mer utjämnad över landet, säger Maria Iwarsson Wide.

Där man går över till hyggesfria metoder kommer man förmodligen inte att ta ut grot om inte efter­frågan exploderar.

Det går att ta ut grot även i skogar som brukas med hyggesfria metoder, men det kommer inte att vara ekonomiskt rimligt ifall inte priset på groten går upp till mer än det dubbla, enligt henne.

– Där man går över till hyggesfria metoder kommer man förmodligen inte att ta ut grot om inte efter­frågan exploderar.

Lönsamheten hänger på hur mycket man kan ta ut per yta. Ju mindre område man avverkar, desto krångligare är det att ta ut grot.

– Det blir mycket åka efter litet ris.

Korridor-, luck- eller ruthuggning är bättre än blädning eller selektiv avverkning, förklarar hon.

– Blädning ger minst trolig potential till grotuttag, luckhuggning ger större. Avverkar man ett halvt ­hektar eller har rejäla stickvägar att avverka ifrån är det litet större sannolikhet att man kan ta ut grot till en rimlig kostnad, om man har mycket gran och ris.

Den potentiella tillgången på grot påverkas inte bara av omställningen till hyggesfritt, utan även av andra skötselmetoder och trädslagsblandningar.

– Det blir mindre grot av en björk än en gran. Ut­vecklingen går mot större andel björk och triviallöv.

En del skogsägare sätter lärk i dag i syfte att klimatanpassa och minska skaderisker, där finns ”absolut en potential” till grotuttag enligt Maria Iwarsson Wide.

– En annan stor potential vi tittar på är contorta. Ganska mycket contorta i södra Norrland och i Jämtland börjar komma in i slutavverkningsbar ålder.

Den är litet besvärlig, med tjockare grenar som är svårare att flisa, men det går att utveckla utrustningen. Groten är fuktigare, vilket ger sämre lagrings­barhet, men även det är hanterbart.

Det behövs terminaler och järnvägsinfrastruktur för att minska transportkostnaderna.

I dag finns outnyttjad potential till grotuttag i delar av landet, enligt Maria Iwarsson Wide. I södra och norra Norrland tar man nästan inte ut något alls och även i Dalsland, Värmland och stora delar av Dalarna kan man ta ut mer.

Utbyggd infrastruktur kan enligt Maria Iwarsson Wide stimulera uttag i norr.

– Det behövs terminaler och järnvägsinfrastruktur för att minska transportkostnaderna, säger hon.

Långa transporter på lastbil är inte energimässigt lönsamt, men om man till exempel flisar groten på en terminal i Norrland och kör på järnväg till kusten och sedan på båt kan man transportera långa sträckor.

– Alternativt kan man förprocessa och för-förädla groten på plats med pyrolys eller kompaktering, men i dag saknas effektiv teknik för det. Man kan även göra om den till biokol som är mer hög­värdigt och lättare att transportera.

Vidare har flera företag kalkylerat för att bygga drivmedelsanläggningar för flygbränsle i Norrland, vilket skulle kunna gynna ökat grotuttag.

– Det finns en del initiativ, men i de kalkyler jag har sett vill man ha stora anläggningar och då blir transporterna ändå långa, säger Maria Iwarsson Wide.

Även i ädellövsbestånd i södra Sverige kan man ta ut mer grot än man gör i dag. Nu tas det bara ut om stora kronor hindrar framkomligheten efter gallring. Kronorna har stora, grova grenar och virkets energi­värde är högt. Kanske kommer man på sikt att ta ut mer grot i ädellöv, men förändringen tar tid.

Att kunna bedöma ekonomin i affären skulle underlätta för båda parter och skapa en säkrare och stabilare marknad, både vad gäller efterfrågan och utbud.

Det finns även potential att ta ut lågvärdesträd som sly som energiråvara.

– Det är ett bra material och mer lagringsbart än grot, det har mer stamved, säger Maria Iwarsson Wide.

I dag är uttaget dock lågt.

– Man tar bara ut det längs vissa vägkanter i dag. Det finns inte tillräckligt bra maskinteknik för att avverka riktigt klena träd inne i bestånden. Vid höga priser på skogsbränsle kan det dock vara lönsamt om inte träden är alltför små.

Kranspetsmonterade aggregat som avverkar med svepteknik, som en skördetröska, skulle kunna göra skillnad, enligt Maria Iwarsson Wide.

Om du vore skogsägare – hur skulle du förbereda dig för morgondagens efterfrågan på biobränsle?

– Alternativa uttagsmöjligheter som sly på marginal­marker och igenväxningsmarker.

Vad skulle kunna få fler skogsägare att ta ut grot?

– Ett beslutsunderlag som beräknar hur stora ut­­tagen kan bli per bestånd och areal, samt en kalkyl på hanteringskostnaden. Som köpare är man mer attraktiv om man kan betala och frakta bort så snart möjligt. Att kunna bedöma ekonomin i affären skulle underlätta för båda parter och skapa en säkrare och stabilare marknad, både vad gäller efterfrågan och utbud.

Läs också: Politik och andra faktorer påverkar det potentiella uttaget av skogsbränsle.

FAKTA: SCENARIER I SKA

Maria Iwarsson Wide utgår från de tre scenarier för skogsbrukets inriktning som SLU och Skogsstyrelsen använder i sina återkommande skogliga konsekvensanalyser (Ska). De är:

• Fokus tillväxt, där produktion prioriteras.
• Kombination, där produktion och miljö­hänsyn balanseras.
• Fokus mångfald, där miljöhänsyn i form av biodiversitet, förändrade skogsbruks­metoder och längre omloppstider priori­teras.