Stanford 2010 är en förbättrad standard för hur skogsmaskinernas datorer kommunicerar och med den kan mycket ny information genereras. Det innebär att datorerna kan snacka bättre med varann och har fler samtalsämnen.
SKOGEN frågade Johan J Möller på Skogforsk vilka vinster det kan medföra.
– Förr var det i princip bara en tabell med avverkningsuppgifter, nu levereras individuella träddata om koordinat, stamform, dimensioner, kvalitet och skador, en statistik som bland annat öppnar möjligheterna att göra bättre utbytesprognoser, alltså en förutsägelse om vilka sortiment som kan apteras i kommande avverkningar, säger han.
Johan J MöllerEnligt Johan J Möller ligger vi i Sverige långt framme i de här sammanhangen.
– Inget annat land har ännu den här typen av data i sina driftssystem där man mäter varje enskilt träd och skickar uppgifter till SDC eller liknande företagssystem, säger han.
I skogsbruket är flödesplaneringen ett viktigt moment – vilka avverkningar som kan ge önskade längder och diameter på stockarna, så att maskinerna kan skickas till rätt objekt.
– Sågverken behöver en viss mängd av olika dimensioner av olika trädslag. Om man inte vet var de står avverkar man och det som sedan inte stämmer med beställningen måste lagras, vilket i sin tur medför kostnader och skaderisker för virket.
Det finns olika metoder för utbytesberäkningar, men gemensamt är att de kräver bra skogsdata. Skogforsk har i ett projekt tillsammans med Södra, Sveaskog och SCA använt sig av historiska skördardata från olika bestånd för att beskriva andra, liknande bestånd – det kallas för att man imputerar. Med skördarinformationen byggs en databas där företagen samlar data från alla avverkningar.
– Vid imputeringen söker systemet sedan efter skördardata med samma grundyta, höjd och trädslagsblandning som för den tänkta avverkningstrakten. Sortiment- och stockutfall från den ”gamla” avverkningen används för prognosen för den nya avverkningen. Modellen bygger på att skog med samma höjd, grundyta och trädslagsfördelning troligen har liknande egenskaper.
Osäkra prognoser kan ge leveransproblem, sämre sågutbyte och oönskade lager. Ju mer man vet om skogen, desto bättre kan man styra apteringen, vilket sågverken – skogsbrukets kunder – kräver för att anpassa sig till nya marknader:
– I dag är varje stocks öde i hög grad förutbestämt till en viss produkt, i alla fall centrumdelen av en sågad stock. Mottagarländerna har alla sina olika krav på längder, dimensioner och trädsort med olika egenskaper. Olika objekt är lämpade för olika kunder. Det ligger alltså en viss potential i att känna till skogen bättre.
Jämte en god inventering kräver denna metod en infrastruktur – ett system för vilka vägar uppgifterna ska gå och hur de tas omhand. Men det är en egen historia.
– Grundläggande är förstås att skördardata skickas in i ett standardformat, Stanford 2010, säger Johan J Möller.
Mer data ger alltså fler möjligheter men väcker också frågor om vem som äger den information som skogsmaskinerna producerar och hur den ska användas. Med maskinens uppgifter om produktion kopplat till person kan man till exempel jämföra arbetet hos olika maskinsystem och arbetslag och se avbrott och deras orsaker.
Hur ställer sig skogens aktörer till detta? SKOGEN återkommer i ämnet.
ORDLISTA: IMPUTERING
Imputering är en metod inom främst statistisk vetenskap där saknade variabelvärden ersätts med nya värden som kan antas ligga nära de sanna värdena så att en statistisk analys kan göras på hela materialet även när några värden saknas.
Källa: SCB, Kliniska studier
SKOGEN 11/2017