Med skogen i generna

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
RÄTT KÄNSLA. Lång och bred erfarenhet och skogen i generna kan ibland er­sätta formell utbildning. Fråga Antti Kokko, Martinsons nya virkes­köpare från Lövånger i Västerbotten.

Antti Kokko har musik­öra och är bra på att härma ljud. När han ska förklara skillnaden mellan en proffsröjare och en amatör härmar han röj­sågens ljud. Ett jämnt surrande utan avbrott betyder att det är ett proffs som röjer, medan sågens varvtal är minst sagt ojämnt och ibland nästan tystnar när en mindre van är i farten.
– Det är stor skillnad på röjare och röjning. 
En duktig röjare har ­för­mågan sittandes i ryggmärgen. Man ser fort­löpande vad som ska bort och vad som ska ­sparas, stora stammar och avstånden samt åt vilket håll de ska falla. Det är en läggningsfråga. Rutin hjälper inte alltid, men flyter det på är du en duktig röjare, säger Antti Kokko.

Annons
Annons

Antti KokkoJakt är Anttis stora intresse – både på fritiden och som extraknäck.När han berättar om hur en bra röjare ska vara förstår man också att det inte var så svårt att komma in i jobbet som ­virkesköpare utan formell utbildning.
– Det är känslan för hur en skog fungerar som gäller och man måste också ha en god social kompetens. Tala med skogsägarna på skogsägares vis är det som gäller. Att kunna bygga förtroende. Och tydligen såg man det vid anställnings­intervjun på Martinsons – jag fick ju jobbet utan formell utbildning.

Om man lyssnar till Anttis livshistoria är det egentligen inte så konstigt. Skogen sitter nog i generna på honom. Hans farmor och farfar kommer från Salla i de djupa skogarna i finska Lappland. Som pojke var han ofta där på somrarna. 
Efter naturbruksgymnasiet i Burträsk började i dag 33-årige Antti som metall­arbetare på Nymek i Mjövattnet, men efter drygt fyra år kom krisen 2008 och han blev arbetslös. Då ­startade han enskild firma i skogsvård – röjning, plantering och trädfällning. 

Det sistnämnda handlade mest om gårdsträd nära be­byggelse. Uppe i norr är träden inte så grova som söderut, med kraftiga rotben. Därför behövs det inte en manuell huggare i varje maskinlag.
Ännu närmare skogen kom Antti när han träffade sin fru Anna som växte upp på en gård med skog och kor. Nu bor familjen bara någon kilometer därifrån.
– Min svåger driver nu gården, men jag ­hjälper ofta till med ­röjning och plantering. Jag gillar det, säger ­Antti.

Jakt är Anttis stora intresse och samma dag som vi pratas vid ska han iväg på möte i Nationella viltolycks­rådet. Men verkligheten har tvingat honom att minska på jagandet – han har tre barn på tre, sex och åtta år. Men han hinner ändå med att jobba extra som eftersöksjägare. Det gör han minst ett par gånger per månad, framförallt vid gryning och skymning och när snön kommer. Då drar sig viltet ut på vägarna. Ofta blir han väckt mitt i natten.
– Tidigare var eftersöksjägare en frivillig sysselsättning, men nu får vi betalt, motsvarande förlorad arbets­inkomst. Det blir man naturligtvis inte rik på. Tidigare struntade många i eftersöket. Då var det inte ovanligt att ­träffa på trafikskadad älg och rådjur i skogarna. Men jag anser att det är en skyldighet att vara eftersökare – ett samhällsansvar.

I trakterna kring Lövånger finns vilt­stängsel kring de stora vägarna, men i andra områden är det en heltidssysselsättning att vara eftersöksjägare.
Antti och familjen har tre hundar, två jämthundar och en foxterrier. Jämthundarna jagar älg, men är också helt nödvändiga i extraknäcket som eftersöksjägare. 
Foxterriern då? Jo, det är en grythund för att driva ut räv, grävling och mård.

SKOGEN 9/18

 

Publicerad:
Bild för Lars Åkerman
Lars Åkerman
Frilansjournalist
  • Granbarkborren värsta skadegöraren

    Skadorna på skogen ökade kraftigt under förra året på grund av torka och värme. Mest omfattande skador orsakades av granbarkborren.
  • Annons
  • Skogsskador gör att fler vill avverka

    Storm och barkborre har satt avtryck i avverkningsanmälningarna. Arealen som skogsägare anmälde ökade med 16 procent i mars jämfört med motsvarande månad 2018. 
  • Stormvirke räddas genom utskeppning

    Stormen Alfrida i början av januar fällde minst en halv miljon kubikmeter skog varav det mesta i Uppland. Tack vare ett omfattande samarbete kan nu utskeppningarna av stormvirke börja.
  • Annons
  • ”Den svenska skogen –  bioekonomins välsignelse”

    Den hållbara svenska skogen är en välsignelse när vi tar ett steg framåt för att ställa om till bioekonomi. Det sa näringsminister Ibrahim Baylan när han inledningstalade på Bioekonomiskt forum i Stockholm.
  • Gnagskador från kronhjort

    Så mycket kostar hjorten

    VERKTYG. Med den nya appen Kronhjortsskador kan man beräkna kostnaden för dessa djurs barkgnag på granskog. 
  • Annons