Med blick för raka furor

Bild för Lars Åkerman Written by Lars Åkerman On the
Andreas Wiklund
När Andreas Wiklund inte synar stammar och kronor kan han vända blicken mot sjön, för han har ett gott öga till fiske också.
ERFARENHET. Som maskinförare tränade Andreas Wiklund upp blicken för raka furor, stam­block och klass 1-stockar. Det har han nytta av nu när han ­jobbar som utsynare.

Andreas Wiklund körde sko­tare och skördare i drygt tio år innan han började som utsynare på Rundvirke skog i Jämtland och Ångermanland.
– Efter 13 år tyckte jag att det var dags för något nytt. Under mina många år i en maskinhytt fick jag god träning i att se tallarnas längd och undvika deras sprötkvistar och lyror och dess­­utom att uppskatta furans längd. Går det kanske att få ut en stolpe och ett stamblock ur ett och samma träd?

Annons
Annons

Rundvirke skog specialiserar sig på stolpar mellan 9 och 23 meter. De bearbetas på företagets anläggningar i Kälarne och Ludvika. Men förutom stolpar måste Andreas också vara uppmärksam på var de fina stamblocken finns – den första senvuxna stocken som används i huvudsak inom möbelindustrin och till fönsterkarmar.

Andreas är 33 år och eftersom han växte upp på en skogsgård i trakten av Kälarne i Jämtland föll det sig naturligt att välja Åsbygdens naturbruksgymnasium utanför Östersund.
– Jag ville stanna i hem­bygden och efter naturbruksstudenten visste jag att det fanns arbete hemmavid. Direkt efter lumpen, där jag kört lastbil, ringde en entreprenör och frågade om jag kunde börja. Först blev det skotare några år och sedan skördare.

Andreas vill inte hålla med om att maskinförarjobbet var så stressigt som många klagar över. Men när han körde var det inte efter prestationslön, utan på timme.
– Men det blev för det mesta tvåskift med arbetsslut vid 21. Nu gäller sju till fyra och då är livet lite lättare att planera. Men även nu har jag press på mig att prestera, även om ingen räknar exakt hur många stockar jag synar.

Andreas berättar att han en gång ­tippade med en skotare. Det kunde gått riktigt illa, den full­lastade vagnen fastnade på en stock och gled ned för en sluttning. Det hela hände oerhört fort, men Andreas hade sinnesnärvaro att hålla sig kvar i ­hytten och klarade sig utan skavanker. 
Maskinen klarade sig också, men lastgrinden på vagnen fick sig en knäck. Som tur var fanns maskin­laget i närheten, men det krävdes både grävare och skördare för att lyfta ekipaget på rätt köl.

Det var inte bara kärleken till hembygden som gjorde att Andreas ville stanna i Jämtland. Här finns möjligheterna för hans stora intressen jakt och fiske. Sydsamerna här kan än så länge vara lugna, för i hans trakter finns inga vargar men järven ökar i antal och hemma har Andreas en vacker lodjurstrofé. Annars är det älg, ibland kronhjort och skogshare som gäller.

Trollingfisket berättar han gärna om. På sjöarna omkring kan han sätta upp till tio spön i båten. Resultatet blir de läckra ädelfiskarna öring och röding.
Någon gång emellanåt får han även med sig sin sambo Anna, sjuksköterska, på fisketurerna. 
– Kan då livet vara bättre?

SKOGEN 3/2018

 

Publicerad:
Bild för Lars Åkerman
Lars Åkerman
Frilansjournalist
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons