Bland annat skapar de 27 hektar nya skyddszoner för rödlistade arter kring bäckar, sjöar, myrar och kallkällor. De märker ut två till fyra värdefulla kulturlämningar i form av husgrunder, fångstgropar, kulturstigar eller vägar.
De skapar också 1000 högstubbar och 227 000 vanliga stubbar (10 000 kubikmeter) som dör och blir habitat för många rödlistade arter. Larver i stubbarna blir föda för många fåglar.
De avverkade hyggena blir 357 hektar värdefulla biotoper: Älgen betar örter och löv i den tidiga hyggesfasen och toppar och kvistar i den ungskog som växer upp. Sorken ökar och blir mat för ugglor och andra rov-fåglar som gärna jagar på öppna ytor med gott om bytesdjur. Björken skjuter fart i hyggesfasen och lockar orren. Tjädern trivs i hyggeskanter och ripan på hygget.
Avverkningsresterna erbjuder många skyddade häckningsplatser för stora och små fåglar.
Text: Bengt Ek