|
Ett år har gått sedan Jens Hägglund blev klar på naturbruksgymnasiet och han har ännu inte fått något maskinförarjobb. Han är inte ensam om det. Nu röjer han istället för ett lokalt skogsskötselföretag.Många utbildade maskinförare står idag utan arbete. En bakvänd situation jämfört med bara för ett tag sedan.
Dan kommer in på hur trenden varit för skolans elever att få ett skogsjobb.
–Sett över tiden får ungefär 2/3 av eleverna jobb som maskinförare. 1/3 har ofta flera jobb att välja på och anställs som maskinförare direkt efter utbildningen. 1/3 får jobb lite senare medan den resterande tredjedelen söker sig till andra branscher närde inte får skogsjobb. En ny trend är att många elever, cirka 15 pro-cent, tar steget och blir delägare i företag eller egna maskinentreprenörer.
Rent generellt tycker Dan Forsberg att eleverna är bättre förberedda nu efter gymnasiereformen eftersom de får mer tid till yrkesämnen och mindre till de teoretiska.
Men att kunna leverera helt färdiga maskinförare är inte möjligt, konstaterar han och kommer in på skolans vuxenutbildning.
–Där ser jag en skillnad jämfört med ungdomarna. Tendensen är att vuxenstuderande har lättare att få jobb. I arbetsgivarens ögon kan skillnaden vara att en vuxenstuderande ofta har en högre motivation än kanske skoltrött ungdom. Dessutom ger arbetslivserfarenhet en fördel.
Jens Hägglund från Arvidsjaur har ännu inte fått något arbete som maskinförare ett år efter avslutad utbildning.
–Jag har sökt jobb över stora delar av Norrland men har inte den yrkeserfarenhet som entreprenörerna vill ha. Samtidigt har jag blivit lite tveksam inför att jobba i skogen. Den betalda arbetstiden är 8 timmar men dagarna är alltid långa, inte minst resandet
–Jag har kompisar som tagit jobb i gruvorna som tjänar mer efter skatt än vad min pappa tjänar före skatt efter att ha arbetat i skogen hela sitt liv. Dessutom har gruvjobbarna mer sammanhängande ledighet och mycket mindre restid, konstaterar Jens.
SKOGEN 6-7/2013