Mångfald struntar i gränser

Vad du och grannen än kommer överens om: Naturen har inga gränser och behöver dem inte heller. Tvärtom skapar vårt brukande av jorden barriärer som missgynnar den biologiska mångfald vi själva behöver, en i längden ohållbar paradox.

Vad mångfalden behöver är ett nätverk som får landskapet att hänga ihop, ett nätverk av olika naturtyper och livsmiljöer för olika arter – en grön infrastruktur. Ett sådant naturens nätverk ger oss ekosystemtjänster och är enligt Skogsstyrelsen en förutsättning för ett hållbart skogsbruk.

Det kräver att man ser hela landskapet, utan några gränser.

Skogsbruket påverkas alltså av mångfaldens nätverkande och påverkar, omvänt, även förutsättningarna för att det ska fungera. Markägarna är förstås en nyckelgrupp som i hög grad påverkar landskapet, men även virkesinköparen och skogsentreprenören betyder mycket för den biologiska mångfalden i den skogliga vardagen.

– Efter att Skogsstyrelsen har dragit ner på den rådgivande verksamheten är det virkesinköparen som ger råden, ofta inom ett särskilt geografiskt område. Vad som sedan händer är väldigt mycket upp till skogsentreprenören, säger Jan Lannér som är skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Han ledde för några år sedan pilotprojektet Landskapsanpassad naturvårdande skötsel och lämnad hänsyn, vars slutrapport pekade ut ovanstående nyckelgrupper. Skogsstyrelsens roll har varit att stödja länsstyrelsernas arbete med grön infrastruktur, men sedan 2023 finns inga öronmärkta pengar för att fortsätta arbetet.

– Nu när länsstyrelserna inte längre har pengar särskilt för detta är det svårt, och det sker heller inget arbete hos Skogsstyrelsens distrikt, säger Jan Lannér.

Det saknas alltså en självklar arena för den som vill samarbeta över ägogränsen och hjälpa den biologiska mångfalden på traven. Tills vidare får skogsägaren arbeta på den egna marken med ett hållbart skogsbruk och se till att det inte stannar där.

– Ha koll på värdekärnor på den egna marken och värdetrakterna. Ofta är de resultatet av en annan markanvändning än i dag, hur marken brukades för hundra år sedan, som ger de biologiskt värdefulla miljöerna, säger Jan Lannér.

Värdekärnor är områden med höga naturvärden och värdetrakter områden med många värdekärnor (se faktaruta nedan).

Håll koll på hotade arter och variera skogsbruket med tanke på den biologiska mångfalden och klimathot, tipsar han – och snacka med grannen.

– Ett bra sätt är att prata med sina grannar och lyfta frågan om de är intresserade av att jobba tillsammans.

Eftersom länsstyrelserna är självständiga myndigheter har de olika länen arbetat på olika sätt med de regionala handlingsplanerna. Hur och om man informerar den intresserade allmänheten och skogsägaren är också olika.

Länsstyrelsen Västra Götaland har ett omfattande material på webben och gedigen information för den som vill veta mer. Det är öppet för alla, oavsett landsände, så där kan man läsa på om värdekärnor och värdetrakter, få tips om goda exempel och information om vad grön infrastruktur är.

Anders Bergström är samordnare för grön infrastruktur på länsstyrelsen i Västra Götaland, men inte alla län har sådana samordnare längre. Han ger samma tips som Jan Lannér:

– Ha koll på värdekärnor på den egna marken i första hand. Och se till att inte bryta sammanhanget mellan värdekärnorna.

LÄS MER Skogsstyrelsen samlingssida om grön infrastruktur innehåller länkar till bland annat regionala handlingsplaner och olika rapporter.

VÄRDEKÄRNOR & VÄRDETRAKT

VÄRDEKÄRNA Område med höga naturvärden, ofta med skyddsvärda arter. Värdekärnor har normalt lång kontinuitet och fungerande naturliga processer. Där finns goda förutsättningar för arter med höga miljökrav och begränsad spridningsförmåga. Kan vara biotoper som uppstår genom störning, exempelvis brandfält. Andra exempel är ängs- och betesmarker, biotopskydd i skog samt regionalt och nationellt värdefulla vattendrag.

VÄRDETRAKT Områden i landskapet med en särskilt hög täthet av värdekärnor. Värdekärnorna ger bättre förutsättningar för växt- och djurliv, ekologiska funktioner och processer än i omgivande landskap. Här finns en nationell karta med värdetrakter.

LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

Regeringen gav för några år sedan samtliga 21 länsstyrelser i uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för en god grön infrastruktur. De regionala handlingsplanerna innebär inga nya regler eller lagar och påverkar inte markägarens äganderätt eller skyldigheter. Avsikten är att ge stöd för bland annat planering av markanvändning men i ett landskapsperspektiv.

Åtgärderna på ena sidan gränsmarkeringen påverkar även landskapet och skogen på den andra. En avsättning för att hjälpa den biologiska mångfalden hos en markägaren bör i ett större perspektiv funka tillsammans med andras.

FORSKNING PÅGÅR

Södra, Skogsstyrelsen och skogsägarnätverket Spillkråkan deltar i ett forskningsprojekt om ett mer varierat skogsbruk med hänsyn till bland annat landskapsperspektivet. Man ska undersöka hur privata och statliga rådgivningstjänster och den skogliga planeringen behöver ändras för att stödja utveckling mot ett mer varierat skogsbruk. Bland annat ska man testa nya rutiner för skoglig planering som bättre matchar ägares mål och främjar just landskapsperspektivet.

Projektet pågår till hösten 2027 och finansieras av Formas i samarbete med SLU och Umeå universitet. Läs mer här.