Inbjudna var föreningens medlemmar, riksdagsledamöter och skogsexperter för att diskutera skogspolitik. Temat för skogsdagen den 19 maj var: Vilka beslut behövs för att bygga skogslandet Sverige 2050? Dagen rymde både förhoppningar och farhågor. Mest positiv (med glimten i ögat) var Föreningen Skogens vd Bengt Ek.
- Min personliga målbild är att nästan alla jobbar inom skogen i det hållbara samhälle som råder 2050. Det är flera sökande per skoglig utbildningsplats och biologer får den lön de förtjänar. Allt görs av skog: bilar, fönster och 90 procent av alla höga hus görs i trä. Men trots detta så ökar virkesförrådet
-Vi har blivit bättre på att kombinera olika värden. Jag tror vi får se andliga reservat.
All industri, som bilindustrin, är då skogsindustri, sa han.
Skogsindustriernas vd Carina Håkansson, målade upp ett positivt år 2050 med en bioekonomi med väl utbyggd järnväg, biodrivmedel och ligninbaserade batterier. Men, påpekade hon, det krävs en viss politik för att realisera en så stor samhällsomställning. Nationella skogsprogrammet är exempel på en bra utgångspunkt.
- Inför krav i offentlig upphandling, den omsätter 600 miljarder varje år. Det skulle verkligen öka efterfrågan på hållbara produkter. Det gäller också att reda ut de missförstånd som finns om skog inom EU. Ta fajten för nordiskt skogsbruk i EU. Bryssel måste ståndortsanpassa sina beslut.
Pelle Gemmel, professor i skogsskötsel vid SLU, påminde om att Sverige är en världsledande skogsnation med 0,7 procent av världens skogar. Vi är mästare på föryngring, avverkning, logistik med mera. Ett problem är dock att andelen och antalet skogliga doktorer minskat vid skogsfakulteten.
- De som disputerar hamnar som specialister i skogsbruket. Ge en ekonomisk ersättning till fakulteten. Om nio av tio doktorander lämnar dem finns risken att de lägger ned sina utbildningar.
Han hade också ett helt annat budskap till politikerna:
- Halvera älgstammen. Det är älgen som väljer trädslag, inte vi, sa han.
Lena Gustafsson (bilden) professor i naturvårdsbiologi SLU, pratade om livskraftiga bestånd av alla arter.
- Forskningen visar att naturhänsyn, sparade träd, gör nytta jämfört med enbart kalavverkning och man kan sammanfatta läget med att säga att mycket som görs idag är bra, man kan fortsätta på inslagen väg.
Men vi måste ju även tänka nytt.
- Jag, personligen, tycker att vi forskare måste bli bättre på att evidensbasera våra beslut. Vi måste ange med vilken säkerhet resultaten gäller. Och jag tycker också att vi ska målformulera naturvården. Man bör bestämma att i det här skogsområdet gynnar vi fåglar, blåbär eller rekreation. Och det ska göras på lång sikt. Jag tycker också att vi ska bli bättre på att skydda unga skogar, det finns gott om dem i urskogar,
Hon efterlyste något som fanns på 1970-talet: skogsområden för vetenskaplig naturvård.
Och hon saknar ett forum för samarbete.
- Det finns många bra initiativ av skogsägare liksom det finns bra forskning, men inget forum för att diskutera. Vi behöver skapa en arena där vi kan lära av varandra.
Jessica Nordin , affärsutvecklare av ekosystemtjänster hos Sveaskog, efterlyste en fungerande marknad för ekosystemtjänster
- Vi behöver tydliga riktlinjer för hur en ekologisk kompensation ska utformas och värderas. Det måste bli enklare att kompensera, habitatbanker kan vara en del av lösningen.
Hon påpekade att marknader för biologisk mångfald omsätter 25-35 miljarder årligen globalt.
- För att nå dit behövs att Sverige skapar ett nationellt handelssystem för skogliga koldioxidkrediter baserat på ökad tillväxt och substitution, sa hon
Sten Nilsson, professor vid internationella institutet för tillämpad systemanalys (IIASA) i Österrike, pratade bland annat om att förädlingsvärdet av trävaror behöver öka.
Exportvolymerna av sågat virke har ökat sex gånger sedan 1946 och av papper 20 gånger Men förädlingsvärdet utvecklas inte i samma takt.
- Vi utnyttjar inte volymerna tillräckligt för att tjäna pengar.
Han pratade om hur drivkrafterna förändrats och vad som behövs framöver: Vi måste göra bättre omvärldsanalyser. Det måste finnas en samverkan mellan stat och intressenter, de ska dra åt samma håll med skogsnäringen.
- Genomför det nationella skogsprogrammet enligt ursprungliga principer: bred dialog och handslag mellan stat och intressenter. Utför ett realistiskt bioekonomikoncept, inrätta en bioekonomiberedning på samma sätt som en miljömålsberedning.
Anna Steinwall, verksamhetsledare för Skogen i skolan, pratade om utmaningar i form av en ökande skara stadsbor som saknar naturlig kontakt med skog samt det minskande antalet sökande till samtliga skogliga utbildningar.
- Det behövs mer satsningar i grundskolan, det är där som attityder skapas. Öka kännedomen om gymnasieutbildningar. Utöka det traditionella rekryteringsområdet till storstad och satsa på storstadsnära universitet.
Studie- och yrkesvägledning ska vara hela skolans ansvar. Ökad jämställdhet och en hopkoppling av SFI och skogskunskap var andra tips från Anna Steinwall.
Hon efterlyste också en större anpassning av de akademiska utbildningarna till arbetslivet behov.
- Det behövs en politisk strategi för skogskunskap inom utbildningsområdet. Den behöver omfatta exempelvis skoglig studie- och yrkesvägledning i skolan. Den behövs också för stärkt skogskunskap, utomhuspedagogik och kunskaper om allemansrätten i skolans läroplaner.
Röster ur panelen
Dagen avslutades med en paneldiskussion. Här är ett axplock:
Fredrik Widemo, naturvårdsstrateg Jägareförbundet: - Om man som Pelle Gemmel säger "halvera älgstammen" så kommer jägarna säga "ståndortsanpassa" och så får vi en låsning. Istället måste vi gemensamt göra både och, vilket vi nu är överens om.
Leif Öster, skogsägare och turistentreprenör: - Vi har inte pratat om klirr i kassan idag, hur vi ska få våra intäkter. Virkespriserna har samma utveckling som mjölkpriserna. Det är därför vi satsar på naturturism. Se över skogsvårdslagen – den är för råvaruorienterad. Vid reservatsbildning: se till att pengarna snabbt kommer till markägaren. Ingen politiker skulle acceptera att få vänta 2-3 år på sin lön. I dag straffas den markägare ekonomiskt som har höga ambitioner kring naturvård.
Richard Axdorff, ordförande Naturbrukarna: - Hälften av skogsbrukarna behöver inte skogsinkomster för sin överlevnad. Om det blir för krångligt att driva skogsbruk finns risken att de lägger ned. Miljörörelserna är överrepresenterade i besluten kring skogen. Man överimplementerar EU:s regler som kan stoppa svenskt skogsbruk.
Jan Terstad, avdelningschef för skog och naturvård, Naturskyddsföreningen: - Våga öppna upp för en översyn av skogsvårdslagen. Ni kämpar emot med näbbar och klor. Dagens skogspolitik har inte förändrats mycket sen slutet av 1980-talet – den är omodern.
Carina Håkansson, Skogsindustrierna.– Just nu pågår 73 olika strategier på näringsdepartementet. En av dem berör inte skog. Det behövs en stark strategi för bioekonomin.
