— Det växer på ett sätt jag aldrig någonsin kunde drömma om, säger han.
År 1993 planterade Lars-Göran vårtbjörk på två skilda områden. Han satsade på 30 cm stora plantor, som köptes in från skogsvårdsstyrelsen. I dag uppskattar Lars-Göran att det kan stå närmare 100 m3 per hektar i beståndet som ligger närmast gården.
— Men det gäller att röja undan ris och gräs tills plantorna har växt upp ur slyet, säger han.
Området närmast gården var totalt igenvuxet av vide och gräs, så Lars-Göran fick röja ner allt innan han planterade. Med en grävmaskin markbereddes området med högläggning. Tack vare att planteringen ligger i direkt anslutning till gården fick han bättre kontroll på vad som hände. Han skötte om den som en trädgårdsmästare.
Gräset och viden exploderade och han fick lägga ner mycket tid på röjning.
— Jag röjde bort bråten kring björkplantorna under ett par års tid, säger han.
Så här efteråt tycker han att han planterade väl tätt. Det hade räckt med tremetersförband i stället för de tvåmetersförband som han planterade med. Särskilt eftersom så gott som alla plantor tog sig. De enda skadorna var några mindre betesskador av hare under de första åren. Trots en kraftig älgstam fick han inte heller några älgbetsskador, kanske tack vare gråhunden i rastgården intill. Dessutom var det mindre sork än normalt under de första åren.
— Jag hade tumme med naturen på många sätt. Det var därför plantorna klarade sig så bra, säger han.
Lars-Göran tror också att det hade varit bättre om han hade planterat på området tidigare, innan viden och gräset totalt tog över. Då hade han inte behövt röja så hårt.
— Syftet med planteringen är att få ett bra sågsortiment. Om jag gallrade i dag skulle träden växa till sig otroligt. I stället ska jag vänta till beståndet kvistrensat sig självt och sedan gallra fram de bästa och rakaste stammarna.
Den andra planteringen där Lars-Göran planterade vårtbjörk misslyckades. Vide och gräs konkurrerade ut plantorna i ett tidigt skede, och han röjde inte slyet på samma sätt som i planteringen vid gården. Nu tycker han att den misslyckade odlingen är en påminnelse om hur viktigt det är att röja i tid.
— Plantorna måste få det utrymme och ljus som krävs för att växa optimalt, säger han.
Tanken var att avverka björken efter 50 år, det vill säga 2043. Det kommer Lars-Göran inte att få uppleva. Ändå är han säker på att avverkningen kommer att ge både stora volymer och stor ekonomisk avkastning, mycket större än vad han hade fått av talltimmer.
— Speciellt med tanke på den korta omloppstiden, säger Lars-Göran.
Reportage: Mats Bildström