Det var på ett seminarium i torsdags som miljömålsberedningens ordförande Christofer Fjellner (M) kort redogjorde för översynen som ska vara klar sista oktober.
– Vårt uppdrag är att se över hur de svenska etappmålen harmonierar med EU:s mål. Ett städjobb, kan man säga, sa han.
På frågan om översynen ska ge förslag som begränsar avverkningar blev svaret ett snabbt nej.
– Vi har inte mandat att ge förslag på den typen av åtgärder, sa han.
Han tillade att det inte finns någon politisk majoritet i Sverige för att minska avverkningar.
Temat för mötet var hur svenska skogsägare påverkas av nya internationella tongångar. Medverkade gjorde även Jessica Nordin, hållbarhetschef på Södra och Daniel Bäckström, riksdagsledamot (C).
Mycket handlade om EU:s regelverk, som exempelvis LULUCF-förordningen, lagen som reglerar hur markanvändning ska bidra till koldioxidupptag.
För Sveriges del innebär den att upptaget av växthusgaser måste öka med 19 miljoner ton till år 2030. Det är omöjligt för skogen att klara detta, ansåg Christofer Fjellner, som också varit EU-parlamentariker.
Han misstänker att förordningen, i sin nuvarande form, kommer att leda till att länder faktiskt börjar bryta mot den. Sverige är inte ensamt om att se svårigheter med efterlevnaden.
– När stora länder som Tyskland får problem med förordningen börjar det hända saker. LULUCF är felkonstruerad, det går inte att reglera naturens biologiska utsläpp, sa han.
Mycket i EU-politiken handlar om åtgärder som kan minska avverkningarna. Det sker samtidigt som exempelvis Södras medlemmar genom att klimatanpassa sin skog styr mot åtgärder där tillväxten minskar, enligt Jessica Nordin. Och detta när bioekonomin behöver allt mer skogsråvara för att ersätta fossila.
– Mer måste göras för att öka tillväxten i skogarna, sa hon.
Att i Skogsstyrelsens allmänna råd införa gödsling även för södra Sverige vore ett sätt, ansåg hon.
Möjligheten för skogsägare att sälja kolkrediter har uppmärksammats allt mer. Det vill säga att markägare mot ersättning skjuter upp avverkningen i exempelvis fem eller 20 år för att skogen enbart ska binda kol.
I den här panelen fanns invändningar.
– Vi på Södra välkomnar nya affärsmodeller men att skogen överhålls är vi skeptiska till. Hur kostnadseffektivt är det, undrade Jessica Nordin.
– Det har konstaterats att det uppstår läckageeffekter, alltså att skogsråvara tas från annat håll, genom import eller att den byts ut mot fossila produkter. Dessutom ökar risken för skogsskador, tillade hon.
Även Daniel Bäckström var skeptisk.
– Det är helt okej att på den fria marknaden hitta lösningar mellan en betalande part och markägaren. Men jag är lite skeptisk till vad som händer med skogens robusthet när den överhålls, skogen behöver växa, sa han.
Paneldeltagarna tyckte också att skogsbrukets fördelar generellt hamnar i skymundan.
– Skogsägare avsatte 1,4 miljoner hektar genom frivillig hänsyn förra året, det är lika mycket produktionsskog som avsattes av den svenska staten, sa Jessica Nordin.
Daniel Bäckström uppmanade skogsägare att organisera sig och göra sin röst hörd i politiken.
Christofer Fjellner tog upp att svensk skogsnäring, som bland andra Södra, har en förbisedd möjlighet.
– Ni exporterar produkter, men ni borde också exportera Södra, sa han och syftade på deras modell för ägande och skötsel.
Det finns mycket för andra länder att lära. Och det kan vara provocerande att de, trots bristande kunskap, vill påverka svenskt skogsbruk, menade han.
– För hundra år sedan kom vi på hur vi skulle få tillbaka vår skog, medan de som förlorade sin skog för tusen år sedan fortfarande inte har fått tillbaks den, sa Christofer Fjellner.
KARIN LEPIKKO
Fakta miljömålsberedningen: Fick i vintras ett nytt uppdrag att utvärdera och lämna förslag på hur de nationella etappmålen kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU. Uppdraget ska vara slutfört senast sista oktober i år. Miljömålsberedningen består av representanter från samtliga riksdagspartier. Sveriges klimatmål är att nå nettonollutsläpp senast år 2045.