Viltskydd. Innanför den rektangulära bröten får lövet en chans.
• Först avverkades gran och en del tall. Då uppstod luckor på 0,5 hektar där nytt löv kan komma upp.
• Kvadratiska luckor om 20 x 20 meter höggs dessutom fram på varannan hektar. Där avverkades alla träd och lades ihop som ”brötar” i form av skyddande väggar. Eftersom området är hårt viltbetat är förhoppningen att de inhägnade luckorna ska skydda nytt löv från att betas sönder av älg.
• Kvar stod björk, asp och sälg, och på sina håll glesa tallskärmar.
• Trängda aspar dör sannolikt på grund av huggningsingreppet. Vissa överlevare friställdes.
• Genom randbarkning skadades 5–10 stående tallar per hektar och nästan lika många björkar. Dessutom skapades ungefär lika många lågor av grova tallar.
• Tre grupper av gran i flera skikt lämnades opåverkade både vid förrensning och under avverkningen. Syftet var att gynna fågellivet och mångfalden.
• Grot från gran skotades ut där det var möjligt med hänsyn till risken för körskador. Grot från övriga trädslag lämnades.
• Lövträd som måste fällas i körstråk lämnades utan upparbetning på marken i solexponerade lägen. Högstubbar av asp skapades och toppen fick bilda låga.