LRF underkänner artskyddsutredningen

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: P Åsberg.
I går överlämnades artskyddsutredningen till regeringen. ”En katastrof för skogs- och jordbruket”, anser LRF.
Enligt särskilda utredaren Lars Tysklind har utgångspunkten varit att, genom ett gemensamt ansvar, uppnå balans mellan fridlysta arter och mänsklig verksamhet. Det ska göras i ett varierat vardagslandskap med skyddade områden.
– En annan utgångspunkt har varit att värna äganderätten genom att stärka rättssäkerheten och öka förutsägbarheten genom ett tydligt regelverk, säger han i pressmeddelande från Statens offentliga utredningar.

 

Annons
Annons

Men enligt LRF visar utredningen inga tecken på att stärka vare sig äganderätt eller rättssäkerhet. Enligt dem försvåras istället verksamhet i skog och mark. Dessutom pekar inte utredningen i den riktning som LRF hade hoppats, nämligen att staten ska ta ansvar för alla kostnader som uppstått på grund av artskyddsförordningen.
– Vi hade förväntat oss att artskyddsutredningen skulle sätta ned foten och förtydliga att det är staten som ska bära kostnaden och ansvaret för skydd av arter i Sverige, inte den enskilda markägaren. Vi har en absurd situation med onödiga rättegångskostnader som tydligen ska få fortgå och det är en stor besvikelse,  säger Palle Borgström, förbundsordförande, i ett pressmeddelande från LRF (Lantbrukarnas Riksförbund).
 
Förbundet pekar ut ett förslag som de anser innebär att skogsbruk i praktiken förbjuds under vårperioden. De syftar på att utredningen föreslår ett  mer eller mindre absolut förbud mot  att störa  eller döda fåglar och  att  skada  deras bon och ägg  på våren, oavsett  avsikt eller art.
– Det skulle betyda enorma förluster av träråvara och ekonomiska förluster för hela skogsbranschen. Allt skulle stå still under fyra månader, varenda skogsmaskin. Vi pratar om förluster för skogsbranschen på tiotals eller till och med 100 miljarder kronor.  
 
ERSÄTTNING FÖR RÄTTEGÅNG
Några ljusglimtar ser man dock. En är att markägare förseslås få sina rättegångsprocesser som rör rätt till ersättning betalda av staten. 
Men missnöjeslistan är alltså lång. I topp står att utredningen likställer pågående markanvändning med tillståndspliktig verksamhet. LRF:s bedömning är att detta skulle ställa samma krav på kunskap och utredningar för den som ska fortsätta bedriva skogs-och jordbruk, som för den som vill ha tillstånd att ändra markanvändningen genom att etablera en industri eller ett vindkraftverk.
Ett annat förslag som ogillas är att utredningen höjer högstanivån för hänsynsregler. Det innebär enligt LRF att skogsägare behöver avstå en större del av intäkterna från avverkning än idag. 
Vidare anser de att utredningen öppnar för att regler som påverkar äganderätten kan ändras i efterhand. Här syftas på att regeringen ska kunna utfärda vissa föreskrifter som gör att tillåtna, eller tillståndsgivna, åtgärder kan bli otillåtna i efterhand.
 
BRA FÖRSLAG MEN...
Mer positivt låter det från tre miljö- och naturorganisationer i en artikel på Svenska Dagbladets debattsida. 
Utredningen innehåller bra förslag, skriver företrädare för Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF och Birdlife Sverige.
Det gäller till exempel att markägaren föreslås få ersättning för intrång i pågående markanvändning när ett beslut tas om fridlysta arter. De tycker också att det är rimligt att ersättning endast ska utbetalas om markägaren går längre än lagen kräver. Att exempelvis lämna hänsynsträd ska inte ge rätt till ersättning.
Förbud mot privata samlingar av fågelägg och bättre lagskydd mot illegal handel med djur, lovordas också.
Men mycket återstår att göra anser de tre organisationerna. Regeringen måste vässa artskyddet. Det gäller exempelvis skydd av fåglar. De uppmanar regeringen att följa EU-domstolen som vill se ett bättre skydd för funktionella livsmiljöer. 
De vill också att skogslagstiftnigen ses över för att få ett heltäckande regelverk för artskydd och att regeringen bör inleda en dialog med skogsbranschen om att inrätta en branschfinansierad fond. Den ska betala ut mer ersättning än idag vid artskydd, exempelvis när det inte är möjligt enligt lagen.
De vill också att fler nationella arter ges samma starka skydd som de arter som skyddas enligt EU-rätten.  
 
 
Rättelse: I en tidigare version av denna artikel påstods att miljöorganisationerna vill att kravet på hänsyn utan ersättning höjs för skogsbruket. Det är felaktigt, menar företrädare för Birdlife Sverige. I själva verket vill man att att mer ersättning betalas ut till dem som tar hänsyn i skogsbruket - det är det som den föreslagna fonden är tänkt att göra. Dessutom ser man gärna att staten delfinansierar fonden, påpekar föreningen.
 
Om utredningen för översyn av artskyddsförordningen: Betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) överlämnades till miljödepartementet den 10 juni. Utredningens två huvuduppdrag har varit att se över artskyddsförordningen med fridlysningsreglerna samt att förbättra förutsättningarna för arbetet med att förebygga, upptäcka och lagföra artskyddsrelaterad brottslighet.
 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Nu kommer ett nytt nummer!

    I dagarna dimper SKOGEN 6-7/2021 ner i prenumeranternas brevlådor. Temat i sommarnumret är Älskade träd – lite mer om individerna som utgör de kollektiv vi kallar skog och om våra mer eller mindre rationella känslor för dem.
  • Annons
  • Fortsatt försämrad lönsamhet i skogsbruket

    Skogsbrukets lönsamhet fortsatte att falla under fjolåret, visar Skogsbruksindex.
  • Avverkningskostnad når Gudrun-nivå

    Kostnaderna för att föryngringsavverka fortsätter att öka. Inte sedan efter stormen Gudrun 2005 har de varit lika höga, enligt uppgifter från Skogsstyrelsen och Skogforsk.
  • Annons
  • Nu ska sågspånsolja bli bensin

    Kategorier: biobränslen, pyrolys
    Framställning av bioolja från sågspån tar nästa steg. Nu ska tusentals ton olja processas till bensin.
  • Norra Skog delar ut en halv miljard

    Kategorier: Norra Skog
    Skogsägarföreningen Norra Skogs 27 000 medlemmar får dela på en halv miljard kronor i vinstdelning.
  • Annons