LRF Skogsägarna i EU: ”Det är viktigt att ta ton tidigt”

EU:s politiska förslag mognar oftast fram under åratal av stötande och ­blötande med berörda intressenter. Det gäller att göra sin röst hörd bland makthavarna, men också arbeta för att skapa brett stöd hos andra aktörer. Här berättar tre starka svenska påtryckare om hur de arbetar och hur de ser på aktuella skogspolitiska initiativ inom EU. I dag: Mia Crawford, ansvarig för EU-frågor på LRF Skogsägarna.

Inom EU och unionens medlemsländer finns närmare 16 ­miljoner privata familjeskogsägare, men skogen och sätten att bruka den varierar stort. Det finns också både förutfattade meningar och stor okunskap om denna variation, berättar Mia Crawford.

– Det har varit en utmaning för familje­skogsbruket att få sin röst hörd i Bryssel, säger hon.

En viktig strategi för Mia Crawford och LRF Skogsägarna är att vara proaktiva och föra dialog redan innan färdiga lag­förslag har presenterats.

– För oss är det viktigt att ta ton tidigt. När lagförslagen lagts av Kommissionen är vår strategi att tala med tydlighet kring konsekvenserna. Ofta saknas en gedigen konsekvensanalys och då har vi en viktig roll att dela med oss av röster från det praktiska genomförandet.

Och det är naturligtvis enklare att få sin röst hörd om fler är inne på samma linje.

– Samverkan är oerhört viktigt.

LRF Skogsägarna samarbetar med tre ­para­plyorganisationer i Bryssel: NSF som är en allians för det nordiska familjeskogsbruket, de europeiska skogsägarnas organisation CEPF samt Copa Cogeca som samlar europeiska bondeorganisationer och kooperativ.

– Utöver det samarbetar vi nära andra svenska aktörer som Skogsindustrierna, Svenskt näringsliv, Energiföretagen och svenska regioner.

Inför EU-valet har LRF Skogsägarna tre huvudbudskap: Jord- och skogsbruket är EU:s bästa försvar, jord- och skogsbruket stärker landsbygden samt grön omställning anpassad till lokala förhållanden.

På frågan om det finns något skogligt förslag från EU-kommissionen som LRF Skogsägarna anser är viktigt att driva ­igenom nämner Mia Crawford tecknen på ett växande intresse för bioekonomi.

– Nyligen var kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i Sverige och förde samtal med både Ulf Kristersson och Finlands statsminister Petteri Orpo om bio­ekonomi och potentialen i skog och skogsprodukter. Det här hoppas vi ska få ta större plats i den kommande mandatperioden.

– Vi välkomnar också kommissionens initiativ för ökat träbyggande inom ramen för New European Bauhaus.

När det gäller motsatsen, förslag som man vill stoppa eller förändra, lyfter Mia Crawford kommissionens förslag om skogsövervakning.

– Detta lagförslag är utmanande både politiskt och tekniskt. På politisk nivå är det oklart vad som är det underliggande syftet. Vad ska kommissionen använda all den data till som man avser att samla in?

På teknisk nivå är förslaget problematiskt, enligt Mia Crawford, för att kommissionen i hög utsträckning förlitar sig fjärranalys för insamling av skogsdata.

– För oss är det viktigt att god data­kvalitet står i centrum och att man vet vad syftet är, så att man kan designa en skogs­övervakning som matchar ett syfte som är förenligt med EU:s grundlag och prin­cipen om subsidiaritet, det vill säga att beslut ska fattas så nära EU:s medborgare som möjligt.

Fjärranalys ska ses som ett komplement till nationella fältdata, anser Mia Crawford.

– I Sverige har vi mer än hundra års erfarenheter på det här området genom Riksskogstaxeringen. Fältinventeringar är den mest exakta och tillförlitliga datakällan för skogsövervakning, säger hon.

Vilken av era frågor tycker ni är ­vik­tigast att få gehör för hos Europas beslutsfattare?

– Skogsdemokrati! För LRF Skogsägarna är det oerhört viktigt att vi har modet att hålla fast målen för en grön omställning men ge ökad flexibilitet i genomförandet. Se skogens samlade potential för en hållbar utveckling. Glöm inte bort den sociala dimensionen!

Mia Crawford tillägger att det viktigaste just nu är att gå och rösta i valet till EU- parlamentet.

– De beslut som fattas av rådet och parlamentet påverkar vår vardag på ett sätt som få kan föreställa sig. Få känner till att 40 procent av alla nya svenska lagar har sin grund i EU-beslut. Hälften av dagordnings­punkter på fullmäktigemöten i kommuner och regioner har direkt koppling till EU.

– Det är mycket som står på spel för skogen, klimatet och många andra frågor.