Lövskogen växer – nu ska industrin följa efter

Idag råder något av ett moment 22 för svenskt lövträ. Skogsbruk och sågverk vill ha en stabil efterfrågan på lövträ innan stora investeringar genomförs. Möbel- och byggindustrin vill däremot ha en stabil råvaruförsörjning innan förändringar görs för flödena, där en stor del av det lövträ som används importeras från andra länder.  

Resultatet blir att lövvirket oftast hamnar i vältan för massaved eller energived, vilket i sin tur gör att skogsägaren går miste om mycket pengar.  

Medan mer än hälften av volymen barrstock som levereras till industrin i Sverige sågas, så är det bara ett par procent av lövstockarna som sågas, sade Lotta Woxblom som är seniorforskare på Skogforsk när hon talade vid Lövträdagen i Växjö.  

Under tidig höst har Vanhälls björksågverk i Dalarna meddelat att verksamheten upphör. Det är bara ett i raden av nedläggningsbesked inom lövträindustrin de senaste decennierna. Idag produceras mindre än 100 000 kubikmeter lövträ, vilket kan jämföras med produktionen av barrträvaror som årligen brukar ligga runt 18 miljoner kubikmeter.  

Förutom att det finns färre lövsågverk är de också betydligt mindre än barrsågverken.  

Läs även:
Kommentaren: Dystra besked duggar tätt

Färdplan ska bryta moment 22

Startskottet för det som nu har blivit en färdplan för svenskt lövträ var miljömålsberedningens förslag till regeringen hur Sverige ska nå sina klimatmål. I ett av förslagen finns nämligen ett förslag om en nationell samordnare för en ökad produktion av långlivade produkter för lövträ.  

– Kommer en sådan nationell samordnare på plats, måste branschen verkligen veta vad det är vi ska göra, sade Mathias Fridholm som är senior rådgivare på Svenskt Trä.  

Det är dock inte bara aktörerna inom lövträindustrin som ska förverkliga färdplanens vision om mer sågat lövvirke, nya produkter av lövvirke och en ökad export av produkterna.  

– Befintliga aktörer är viktiga, men för att nå målsättningen i färdplanen måste vi tänka nya aktörer, sade Wang Zhi som är projektledare för färdplanen.  

Lotta Woxholm har under hela 2000-talet varit med och jobbat i flera olika projekt kring lövträ och råvarukedjan för lövvirke. Hon konstaterade att intresset för lövträ har gått i vågor och att projekt inte varit rätt form för att vända en negativ trend. Det behövs uthållighet och samverkan under lång tid för att nå en verklig förändring.  

Svenskt Trä företrädde fram tills för några år sedan endast barrsågverken, men numera finns en lövträsågkommitté inom branschorganisationen. Nu hoppas Svenskt Trä tillsammans med Skogforsk, Smålands skogs- och trästrategier och Träcentrum i Nässjö kunna bidra till att få igång en lönsam lövträindustri.

Förhoppningen är att den kunskap och erfarenhet som finns inom barrträindustrin ska hjälpa lövträindustrin att växa och nå en högre lönsamhet.   

Färdplanens mål är ambitiösa.  

– Vi tänker oss en ganska hög procentuell ökning av volymerna av sågat och hyvlat och andra förädlade produkter. För att nå den här nivån så behövs det att lövträ ska vara en ingrediens i färdplanen hos många fler industrier än idag och kanske i kombination med barr hos ett sågverk, sade Lotta Woxblom.   

Mer lövskog kräver en starkare industri

En viktig anledning till att svensk lövträindustri behöver kunna ta hand om större volymer är att andelen lövskog ökar på produktiv skogsmarksareal utanför formellt skyddade områden. Sedan mitten av 1980-talet har andelen lövträdsdominerad skog ökat från sex till tio procent och omkring en femtedel av virkesförrådet består idag av lövträd, enligt Riksskogstaxeringen.

Andelen lär komma att öka ännu mer. Att vi behöver mer löv- och blandskog för att få en mer robust skog som klarar klimatförändringar är de flesta överens om. En större andel lövträd ökar också den biologiska mångfalden i skogen.   

– Vi tror att nu står väldigt, väldigt många stjärnor rätt. Det finns ett oerhört stort intresse från skogsägare att diversifiera sitt skogsbruk. Men vi saknar en värdekedja för lövträ, sade Mathias Fridholm.  

Med mer löv i skogen blir det allt viktigare för skogsägarna med en lövträindustri som har en hög betalningsförmåga. En sådan finns redan i flera ledande träindustriländer, såsom USA och Österrike. På lite närmre håll finns en björkbaserad plywoodindustri i Finland och Baltikum.

En viktig anledning till att utvecklingen kommit längre i dessa länder är att det finns en större råvarubas samt att fler aktörer har en global marknadsnärvaro. Här kan svenska skogsägare och svensk skogsindustri lära sig mycket, enligt branschfolk som deltog i Lövträdagen i Växjö.  

Sågat lövträ används i Sverige idag främst i möbler och inredning. Då har utseendet stor betydelse. I byggkonstruktioner är hållfasthet, styvhet eller böjhållfasthet viktigare. Exempelvis skulle björkvirke även kunna användas som konstruktionsvirke. För vissa produkter är björk till och med bättre än gran.   

Sverige är ett barrskogsrike och har flera hundra år långa traditioner av att använda gran och tall i husbyggen. När vi inte är vana vid att såga och använda björk utvecklas inte tekniken särskilt mycket för hur björkvirke bör sågas och torkas.   

Nya användningsområden ska ge bättre betalt

Sedan några år pågår dock en hel del forskning som ska möjliggöra en större användning av björkvirke, bland annat inom RISE. Ett viktigt steg på vägen är ett system för hållfasthetssortering av björk. Idag finns inget sådant, vilket gör att björk helt enkelt inte får användas som konstruktionsvirke. Med en standard på plats kan ett framtida användningsområde för björk vara som förstärkning i limträbalkar.  

Under lövträdagen i Växjö påpekade flera deltagare att en större del av lövträstocken måste användas inom industrin. Det kan inte bara vara ”filéerna” som tas omhand utan även lövträ av lägre kvalitet måste hitta sin marknad.

En förutsättning för det är att lövträprodukter också går på export, enligt Svenskt Trä. Barrsågverken exporterar snickerivirke och takstolar till de marknader som är beredda att betala för produkter av hög kvalitet, medan trävaror av lägre kvalitet kanske blir gjutformar vid byggarbeten i Nordafrika. På liknande sätt måste olika lövträprodukter hitta en lönsam avsättning för att företagen ska bli mindre sårbara för förändringar i efterfrågan hos en enskild kund.   

– Vi tror på export som en motor under uppbyggnadsfasen, sade Wang Zhi.