Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?

Glenn och Louise Nilsson driver företaget Glenn i Gällared Skogstjänst tillsammans i Ullared i Halland och jobbar själva ute i fält. Tillsammans har de decennier av erfarenhet av manuellarbete, där de lyckligtvis har sluppit allvarliga incidenter.
Till jobbet hör att vara förberedd och att förebygga, säger de.
– När vi är ute på jobb har vi alltid en larmpunkt på traktdirektivet. Om vi är ute på egen hand skapar vi en punkt själva med en larmkoordinat för att hjälp utifrån ska hitta snabbt, förklarar Louise Nilsson.
– Och bara en sådan enkel sak som att om man kommer till ett nytt ställe vänder man bilen så den står med nosen rätt, och det är bara att gasa om man ska snabbt i väg, tillägger hon.

Firman har anställda röjare och huggare och erbjuder framför allt manuell röjning, gallring och lövhuggning, men även tjänster med ett maskinlag. Alla har 112-appen (se rutan här intill) och ser varandras positioner på telefonen.
Den som eventuellt hugger ensam ringer vid bestämda klockslag så att någon alltid vet var varje person är. Ringer man inte så ringer den andre och ser till att få kontakt, annars larmar man.
Just i dag gallrar paret i ett litet björkbestånd på sin egen gård. Förra veckan jobbade de i Skåne.
– Vi vill jobba manuellt och då är det framför allt lövet. Vi försöker vara hemomkring, men skogsägarna lite mer söderöver är piggare på att ta hand om sitt löv. I Halland har de inte riktigt fått upp ögonen för det.
Med sin långa erfarenhet av manuellthuggande har de tips att dela med sig av. För att underlätta arbetet kan man till exempel böja på benen lite, visar de. Och om man fäller ett träd på diagonalen utan att aptera kan man använda det som arbetsbänk för de andra. Man ska gärna göra låga stubbar, men det kan också vara bra att låta trädet sitta kvar på stubben och på det viset få bättre arbetshöjd.
– Då kommer du lättare åt att kvista och får upp stammen från marken så att sågen inte tar i.

Andra säkerhetstips är att se till säkerhetsdetaljerna på motorsågen och underhålla den. Är kedjan filad och i ordning? En vass kedja gör det enklare att jobba och man blir inte lika trött, och blir man trött måste man tänka extra på vad man gör eller inte bör göra.
– Om man kommer till ett nytt område och ser ett svårt träd som man tänker spara till sist – börja i stället med det när du är pigg. Ta det inte kvart i fyra när du är trött, tipsar Louise.
Stressa inte, ta det gärna lite lugnt, betonar hon och Glenn. Det är bättre att vara metodisk och ha framförhållning i sin huggning – det gör inte bara arbetet säkrare utan även effektivare.
– Och ha fasta tider för raster och för mat. Det behöver man för att orka, säger Glenn som enligt Louise har en inbyggd mat- och sovklocka.
Alla i deras företag har motorsågskörkort C och Louise slår ett slag för motorsågsutbildning, även om man har sågat mycket redan. Då får man dessutom lära sig hur man hanterar sågen i arbetet och tar hand om den. Det blir väl investerade kurspengar, när både sågen och kroppen räcker längre.

I Ljungaverk i Ånge i Västernorrland bor Sanna Selberg som också jobbar motormanuellt i egna firman Selbergs Skog. Där erbjuder hon också utbildningar och hon instämmer i det Louise Nilsson säger. Sanna tror att många självverksamma skulle ha glädje av att gå en motorsågskurs, även om man har sågat mycket i sin egen skog.
– Vi lär ut hur man sågar för säkerhet och med god ergonomi, och det kanske inte far eller farfar tänkte på, säger hon.
Sanna Selberg har arbetat med skogsvård i femton år och nu är hon också godkänd motorsågsinstruktör. Dessutom erbjuder hennes firma kortkurser i bland annat hjärt- och lungräddning, elsäker röjning i ledningsgata och första hjälpen för både privatpersoner och företag.
– Motorsågsinstruktör var mitt mål, och nu kan vi erbjuda ett helt kurspaket.
Sanna Selberg gillar att undervisa och har många
bra tips. Till exempel en liten detalj som att man ska undvika nivåskillnader mellan riktskär och fällskär. Det kan leda till träd som faller okontrollerat eller spjälkas. Det är ett ganska vanligt misstag som Sanna noterar på stubbar i skogen.
I vinter har det blivit en del jobb med att röja i kraftledningsgator efter stormen Johannes. Det är farligt, och det är bäst att man tänker både en och två gånger innan man ens går ut med sågen.
– Vi är alltid två och går igenom var vi har första hjälpen i bilen. Sedan ska man tänka på var bilnycklarna finns, så att alla kommer åt dem snabbt.

Det här är ju småsaker egentligen, men om olyckan är framme kan det behövas snabba åtgärder.
Tryckförband och en tourniquet – ett avsnörande förband för blödningar – är självklar utrustning.
– Varsel på överkroppen är en annan detalj som är given, men jag ser ofta att det saknas. Det behövs inte bara vid en olycka om någon letar efter dig, utan är också en trafiksäkerhetsfråga om man går utmed en väg, säger Sanna Selberg.
I arbetsrutinen ingår att arbetslagets medlemmar står i ständig kontakt med varandra, men om man händelsevis är ensamarbetare i skogen är det viktigt att man ger tider till någon och sedan håller sig till dem.
– Har man sagt att man slutar jobba klockan tre, så slutar man klockan tre.
När det gäller de farliga momenten efter stormar är Sannas råd till den enskilde skogsägaren att inte få panik över det.
– Överlåt arbetet i stället till professionella. Nu låter det som att jag bara vill ha jobb, men upparbetning av stormfällt är farligt och det går fort fel. Det ska inte gå så fort alla gånger när man fäller.
LÄS OCKSÅ Att anmäla olyckor och tillbud bidrar till det långsiktiga arbetet med förbättrad säkerhet.
