Eivor är sedan en tid biträdandeaffärschef på Skogssällskapet Nord, distriktet som omfattar från Söderhamn till Umeå. Hon berättar om randonée:
– Vi tar på oss skidorna med stighudar fastklistrade på slalomskidorna och lämnar skogen, så småningom trädgränsen och sedan kalfjället. Men innan vi tar bort hudarna för att kunna åka offpist utför har vi skogen under oss och – njuter! Skidbestigning och topptur är andra namn på aktiviteten.
Fly och Eivor, redo för ripjakt. INNAN EIVOR BÖRJADE på Skogssällskapet var hon fastighetschef på Sveaskog. Hon kunde bo kvar utanför Östersund, men det blev mycket resor runt hela Sverige. Hennes exman ställde upp under den här tiden med att rycka in och ta ansvar för sonen Alexander, i dag 17 år. Det funkade hyggligt, men det var inte enda orsaken till att hon bytte jobb.
– Jag ville komma skogen och skogsägarna närmare. Eivor har sina rötter i Tornedalen, där hon är uppväxt med och nära skogen i byn Jänkisjärvi. Hennes pappa hade åkeri med mycket timmertransporter. Familjen äger också 300 hektarproduktiv skogsmark med enbonitet på cirka 3,5. Eivor var pappas flicka och fick vara med på nästan hela värdekedjan, från plantering till avlastningen på industrin. De fyra övriga syskonen gick andra vägar.
– Närheten till pappa har nog format mig och därför ville jag närmare skogen och skogsägandet. Och nu är jag där!
EIVOR BERÄTTAR OM sin gedigna bredd, från skogsmästarskolan, mäklarutbildning och ekonomistudier.
– Nu på Skogssällskapet har jag förmånen att kombinera allt detta. Och i modernt skogsägandet handlar det inte bara om att gå ut med motorsågen. En modern skogsägare måste kunna så mycket mer. Just när jag ringer sitter hon mitt uppe i en utredning om ett komplext delägande mellan sex personer och tio olika skiften. Eivor ska försöka dela upp skogsinnehavet på ett rättvist och rationellt sätt som också måste ta hänsyn till delägarnas relationer till sin skog.
– Skog är mycket speciellt. Många har väldigt starka känslor till sin skog, medan andra har ärvt och är utbor. En del vill kanske sälja, andra vill behålla.
Och vad säger fastighetsbildningslagen? Varje andel får inte vara för liten. Här uppe till exempel måste varje skogsfastighet ha minst en tillväxt på 200 kubik per år. Nu kommer vi osökt in på en av de mest brännande frågorna för skogsägarna, just självaskogsägandet.
– Äganderätten håller på att urholkas. Pålagorna blir allt fler. Det är mycket som en skogsägare ska förhålla sig till, allteftersom skogen blir allt mer politik. Min uppfattning är att lönsamhet i skogsägandet också leder till välskötta skogar som kombinerar de två målen produktion och miljö. Det kan låta lite ”offerlikt” om allt skylls påpolitiska beslut och myndighetsutövning. Visst, i de delarna kan det vara svårt att påverkafullt ut, men det finns mycket som skogsägaren kan göra själv.
Till exempel vad då?
– Då tänker jag närmast på att sköta och vårda sin skog, vara påläst och kunnig och att fatta beslut i sitt skogsbrukande. Och grunden, det vill säga de ekonomiska förutsättningarna sätts ju vid ägostarten när ett generationsskifte eller ägofördelning görs. Då är det vid dessa tillfällen jätteviktigt att göra rätt.
EIVOR MENAR ATT MED dålig lönsamhet på grund av krav på ökad hänsyn, skatter och byråkrati försvinner också resurserna för att minimera körskador och avsättningar och rent allmänt ta hand om skogen på bästa sätt. I synnerhet gäller det Norrlands inland.
– Jag bilar ofta och på min väg mot Tornedalen är det beklämmande att se alla igenväxta ängar, övergivna gårdar och hus. Det är ödsligt!
EIVOR HOPPAS NU mycket på det Nationella skogsprogrammet som håller på att utarbetas. Att man där ska hitta gemensamma målbilder om vad skog ska vara till för och att man hittar de rätta vägarna för skogens betydelse. Nu har regeringen aviserat transportskatten som delvis ska kompenseras av upprustning av järnvägarna.
– Kommer den aspekten med i det Nationella skogsprogrammet? Eller ska den ses enbart som en skatteintäkt till staten?Skogsägarna och skogsägandet har försvunnit i debatten i många frågor. Vi måste komma in i den. Det gäller nu att hitta den rätta symbiosen.
NÄR VI AVSLUTAR samtalet funderar Eivor på vad hon ska göra till helgen. Kanske det blir den fantastiska ripjakten med hundarna Fly och Uno. Eller höstbruk i den lilla trädgården, innan tjälen slår till.
SKOGEN 10/2016