Plantera på våren. Jämfört med gran är det relativt dyrt att plantera hybridasp. Men då omloppstiden för hybridasp är avsevärt kortare, jämfört med gran endast en tredjedel, visar kalkyler att odling av hybridasp ger bättre lönsamhet under förutsättning att odlingen sköts väl.
Hybridaspen planteras med rotsticklingar. Lämplig tidpunkt är tidigt på våren.
Passar på åkermark. Visserligen klarar sig hybridaspen på de flesta ståndorter. Men den är kräsen och främst är det på frisk finjordsrik mark med god vattentillgång som den blir intressant för virkesproduktion. Ståndortsindex bör som lägst ligga på G30. Tidigare åkermark är i de flesta fall väl lämpad för hybridasp.
Du kan få bidrag. Planteringar som görs på nedlagd åkermark kan få ingå i gårdsstödet under förutsättning att omloppstiden maximeras till 20 år. Då hybrid-aspen dessutom räknas som ett inhemskt trädslag behöver anmälan inte göras till Skogsstyrelsen.
Drygt tusen plantor per hektar. Lämplig planteringstäthet är cirka 1100 plantor per hektar vilket motsvarar kvadratförband på 3,0 meter. På skogsmark bör markberedning utföras.
Bekämpa ogräset. För att plantorna skall få en bra start på åkermark krävs att ogräset hålls nere under de första åren. Det missgynnar även sork och råttor som kan vålla skada i unga aspbestånd.
Säkrast hägna in. Andra skadegörare som gillar asp är älg, hjort och rådjur. För att undvika betes- och fejningsskador från dem bör bestånden inhägnas. Andra skador som kan drabba hybridaspen är rotröta. Apvedbockens larver kan gnaga gångar under barken och in i veden. Något som kan ge upphov till röta.
Skydda mot frost. Även frost kan skada en hybridaspplantering. Frostlänta lägen bör därför undvikas. Unga bestånd kan skadas av vinterstormar då rimfrostklädda grenar och toppar knäcks.
Tidiga och täta gallringar. När träden är 7-12 år gamla kan de gallras första gången. Ytterligare gallringar kan sedan göras med fem till sex års mellanrum. Tidiga och täta gallringar är viktiga då hybridaspen kräver ljus och utrymme. När träden har nått en ålder av cirka 30 år är de avverkningsmogna. I de sydligare delarna av landet kan slutavverkning inledas redan avsevärt tidigare.
Inget kvalitetsträd. Att överhålla ett bestånd lönar sig inte. Tvärt om kan träden då bli sjuka. Efter avverkning svarar hybridaspen själv för föryngringen då den skjuter rotskott. Hybridaspens virke har begränsad användning för kvalitetsändamål då vedens täthet är låg. Men den passar utmärkt som massaved för högkvali- tativt tryckpapper, för specialsnickerier som emballagevirke eller bastuinredningar, samt för bioenergiändamål och brännved. Viss sågning av asp har alltid förekommit. Och fina bestånd av stamkvistad hybridasp kan säkert bli intressant för mer högkvalitativ förädling.
Text: Per Ericsson