Lokal såg säljer lokalt timmer på lokal marknad 

15 januari Sjunkande lönsamhet har fått skogsentreprenören Tomas Granström att bredda verksamheten. Nu driver han en nybyggd såg - och mycket annat. Att hålla liv i glesbygden är en viktig drivkraft.

Lokal såg säljer lokalt timmer på lokal marknad 
Skotaren går i skogen på vintern och lyfter stockar  på sågen under sommarhalvåret. Foto: Anders Kristensson.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Förutom sågningen producerar han ved och flis och servar andra entreprenörer, vid sidan av avverkningsuppdragen. Att hålla liv i glesbygden är en stark drivkraft för honom. 

I Kovallberg strax utanför Gunnarn i Storumans kommun har Tomas Granström kört igång sitt nybyggda sågverk för att såga lokalt timmer till den lokala marknaden. Sågen är Tomas bidrag till att försöka stoppa utarmningen av glesbygden.  

Tomas Granström brinner för att hålla liv i glesbygden. Foto: Anders Kristensson.

– Byarna häromkring lever vidare med en hel del åretruntboende, men servicen i samhället blir hela tiden sämre. Snart går det inte att leva kvar här om det inte vänder, berättar Tomas Granström. 

Genom att förädla lokalt timmer till den lokala marknaden går det att vända den negativa trenden, hoppas han. 

– Lyckas vi behålla vinsterna lokalt kommer det att bidra till att utveckla bygden, men det krävs naturligtvis även en politik som gynnar glesbygden. I dag exporteras inlandets råvaror till kusten där förädlingen som skapar mervärde sker. Samma sak med vattenkraften. Vinsterna hamnar långt från kraftverket här i Grundfors. Tricket är att vi måste få vinsten, eller en del av den, att stanna kvar i inlandet. 

Sågbygget inleddes för två år sedan och i våras körde verksamheten igång. Sågen är igång från april till september, under vintern jobbar Tomas bland annat med gallring och slutavverkning åt Sveaskog. 

Beslutet att bygga sågen fattade han när dieselpriset steg under pandemin och skogsuppdragen började gå med förlust. Skogsbolagen tog inte ansvar för de ökande kostnaderna, anser han, och han hade dessutom blivit allt mer kritisk till storskogsbruket under en längre tid. 

Tomas Granström är mekaniker i grunden och gillar att bygga och meka. Mycket av sågverksutrustningen har han köpt begagnat och anpassat. Foto: Anders Kristensson.

– Jag var på en studieresa i Danmark för ett tiotal år sedan när jag plötsligt började omvärdera storskogsbruket och insåg att det inte är hållbart i längden. Det finns mer skonsamma sätt att bruka skogen på, vilket jag själv har börjat testa i min egna skog, säger han. 

Tomas själv hade viss erfarenhet från bysågen i Grundfors, där han hade hjälpt släktingar att såga tidigare, men till stor del fick han och hans tre anställda prova sig fram och lära sig hantverket från noll.  

Två av de anställda körde tidigare skogsmaskiner på heltid, men får nu nöja sig med att jobba i skogen på vintern när sågen står still.  

– Fördelen är att de känner igen stockarna när de ska såga dem, säger Tomas med glimten i ögat.  

Det mesta av sågverkets utrustning köpte Tomas begagnat på auktion.  

– Det var en hel del som fick byggas om för att passa in. Vi klurade ut själv hur vi skulle få ihop det hela och nöjet att bygga ett sågverk ska inte underskattas, säger han med ett leende. 

Anläggningen drivs delvis av en 25-kilowatts solcellsanläggning på sågverkstaket.  

– Det räcker nästan till att driva sågen. Dubblar jag anläggningen kommer solelen att räcka till hela driften, säger han. 

Planen är att sälja det sågade virket i en egen brädgård via en internetbutik. En hemsida är under utveckling, men försäljningen har inte kommit igång. Än så länge ringer kunder och beställer både mindre och större partier trävaror, varav mycket är specialmått. 

– Sågen går snabbt att ställa om och det går fort att ta fram beställningar, oavsett vilka mått det handlar om, förklarar Tomas. 

Specialmått är en nisch som han inte alls förutsåg. 

– Det var inget jag tänkte på innan beställningarna började komma, men det verkar bli en stor grej. 

Det råder byggboom i fjällbyn Hemavan och Tomas räknar med en hel del beställningar till nya fjällstugor och hus. 

– Jag tänker mig att kunder lägger en beställning på nätet som sedan hämtas på vägen upp till Hemavan, för det är många från kusten och inlandet som vill ha en fjällstuga, säger han. 

Tomas räknar även med att lokala hantverkare och privatpersoner i trakten kommer att bli kunder i brädgården. 

Virket torkas utomhus, förutom snickerivirket som torkas i en liten tork som värms av en flispanna. Det torra virket förvaras under tak och i en annan länga under tak ryms brädgårdens första sortiment av brädor. 

Från början var tanken att hälften av råvaran till sågen skulle huggas i Tomas egen skog, men det har varit lättare än han trodde att hitta lokala bönder att köpa av.  

– Vi har nischat oss på små poster som ligger lite klurigt till i byarna och som bolagen inte är intresserade av. Min egen skog får fungera som reservresurs, säger han. 

Tomas driver även en butik som pressar slangar och säljer oljor med mera till entreprenörer i trakten. Foto: Anders Kristensson.

Till att börja med räknar Tomas med att såga runt tusen kubikmeter om året, vilket räcker till ungefär 40 villor. Allt som sågas ska säljas direkt i brädgården för att minimera transporterna. Korta transporter ska väga upp den dyrare sågningen, är Tomas tanke. 

– Sågprocessen går betydligt långsammare jämfört med moderna sågar som spottar ut brädor, men småskaligheten ska absolut gå att göra lönsam. Den sammanlagda transportsträckan blir väldigt kort från det att trädet fälls till slutkund – ett par-tre mil jämfört med 50 mil för en bräda som säljs i Storuman. 

Därför har Tomas en syn på bränslepriser som kanske inte är typisk för glesbygdsbor i inlandet:  

– Höga bränslepriser gynnar lokal produktion och missgynnar en centraliserad som kräver långa transporter, vilket gör ett högt dieselpris attraktivt i mina öron, konstaterar han. 

Drömmen på sikt för Tomas är att fälla 15 000 kubikmeter timmer per år, såga upp det och sälja det lokalt i stället för att, som tidigare, avverka 150 000 kubikmeter åt Sveaskog. Det omsätter ungefär samma pengar, funderar han. 

I dag sysselsätter Tomas 17 personer på årsbasis plus sommaranställda och är därmed en av de större arbetsgivarna i Gunnarn. De tidigare fyra maskingrupperna har blivit två, en som går året runt och en som bemannas av sågverkspersonalen under vintern.  

Förutom sågverket och uppdragen åt skogsbolag producerar han även flis och ved och har en butik som servar andra entreprenörer i trakten med slangpressning, oljor och lite av varje.  

Med en årsproduktion på 2 100 kubikmeter är han en av de större vedproducenterna i norr. Flisproduktion till värmeverket i Lycksele har hittills varit en bra affär, men nästa år ska Tomas leverera flisen till Storumans fjärrvärmeverk i stället för att minimera transporterna och koldioxidutsläppen. 

Med flisaggregat på en större traktor, en plog och en flisvagn samt en minigrävare gör etableringen enkel på trakter även vintertid.  

– Nu testar jag olika metoder för att få lönsamhet även i små högar med grot. Personalen tycker att de får konstiga arbetsuppgifter ibland när vi testar olika saker, säger han. 

Förutom vid sågverket håller Tomas växande verksamhet även till på Storumans nedlagda flygplats, men till sommaren ska allt samlas på ett ställe. Bygget av en ny, 680 kvadratmeter stor verkstad pågår för fullt på sågverksområdet och där ska det även finnas personalutrymme, kontor och butik.  

– Jag gillar att sätta igång nya projekt och nu är utmaningen att få sågen lönsam. 

ANDERS KRISTENSSON

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb