Lettland har fått euro – hur påverkas virket?

3 februari 2014 Från och med årsskiftet har Lettland lämnat sin Lats och tillhör nu eurozonen. Hur påverkar det virkesmarknaden?

Sverige importerar framförallt massaved från Lettland.  Stora arealer skog ägs av svenskar (se artikel i SKOGEN nr 10-13). Här kommer kommentarer från fyra lettlandskännare om euron och skogsbranschen.

Peter Graudums har vuxit upp i Sverige men bor nu i Riga. Han är knuten till Nordström Skog, ett bolag som arbetar med skogsvårdsuppdrag i Sverige och Lettland.
–I Lettland tenderar lönenivåerna att stiga oavsett euron. Det beror bland annat på bristen på professionell arbetskraft med kvalitet. Lönen kan närma sig svensk nivå – men skatten är lägre. Normalt är lönerna mycket lägre i Lettland än i  Sverige.
–Svenska skogsägare har i  regel ett långtidsperspektiv på skogsägandet. Euron blir en långsiktig och stabiliserande plusfaktor.

Patrik Lingårdh är styrelseordförande och förvaltare för Europeiska Skogsfonden som investerar i skogsmark för i huvudsak svenskars räkning.
–Jag tror att man initialt ska räkna med mindre prisstegringar, men det kommer inte att innebära några stora förändringar. Och på lite längre sikt tror jag inte att det har någon betydelse alls.
–Kanske kommer vi kunna ana ett försök till prisökning på skogsfastigheter, men skogstillstånd, virkespriser och efterfrågan är långt mycket viktigare än valutan.

Lars-Göran Hedlund var en av de ”första” skogssvenskarna    i Lettland, nu är han vd Bergvik Skog Lettland.
–Varje gång ett nytt land har kommit med i eurosamarbetet  så har man dragit lärdom av tidigare misstag och erfarenheter. I Lettlands fall har före-tagare och banker från till exempel Estland vart nere i god tid och informerat för att få en lugn införsel av euron. Det talar mot en prisförändring på råvaran. Däremot kan man fundera på varför svenska bruk skall acceptera att estnisk ved är lite dyrare än lettisk. Detta borde bli än mer uppenbart och svårare att acceptera för köparna samt de lettiska säljarna när det är  euro i båda leverantörsländerna!
–Bankerna måste vara nöjda med att valutarisken går ner,  vilket borde leda till ökad tillgång på långsiktig finansiering. Fastighetspriserna har stått och stampat i Lettland de senaste tre åren. Nu kanske en tioprocentig prishöjning är trolig under loppet av två år.

Olle Sundin, Sundins Skogsplantor och stor investerare i Lettland:
–Det är inte någon inflation  i eurozonen och det borde innebära att prisnivåerna hålls nere. Sedan kan man tänka sig att det just i övergången uppstår avrundningseffekter. Möjligen kan fastighetspriserna stiga eftersom valutarisken nu försvinner helt. Man kan säga att allt som binder Lettland hårdare till Väst är positivt för investeringar i Lettland, och Ryssland kan tonas ner.

SKOGEN 1/2014

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Teodor är ny vd inom Moelven
SkogsJobb