Lavskrikan klarar inte gallringarna

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
En infångad lavskrika ska ringmärkas och förses med radiosändare. Foto: Matts Bildström/SKOGENbild
Foto: Matts Bildström/SKOGENbild
Forskare har använt sig av lavskrikan som modell för att få veta hur gallringar påverkar några vanliga skogsfågelarter. Att fåglarna påverkas vet man – men hur mycket?
–Det mest häpnadsväckande är att gallringen hade lika stor negativ effekt som en slutavverkning i ett lavskrikerevir, säger Michael Griesser från Zürich universitet. Tidigare har Michael arbetat på Uppsala universitet. Han var en av dem som stod bakom rapporten ”Skogsgallring, dödlig skötselåtgärd för vissa fågelarter”.  
 
Annons
Annons

Han och de andra i den internationella forskargruppen har under flera år följt skogsbrukets inverkan på cirka femtio lavskrikerevir i vitt skilda miljöer. Detta område i södra Norrbotten är väldokumenterat. Här har man studerat lavskrikor sedan 1953.
–Gallringen skapar en mer öppen skogsstruktur. Det ökar sikten och gör det enklare för rovfåglar och skarpögda boplundrare som nötskrika, kråka och korp att hitta ett byte, säger Michael. Antalet häckningar för lavskrika sjönk med 35 procent efter gallring eller slutavverkning. Och antalet ungfåglar som kunde lämna boet sjönk med 50 procent. 
–Eftersom vi hela tiden jämförde häckningsframgången i påverkade revir med opåverkade i samma område är vi helt säkra på att nedgången beror på skogsbruket. Lavskrikor i angränsande men  opåverkade skogar har en mycket större chans till överlevnad, konstaterar Michael. 
 


Internationellt. Forskarna Michael Griesser och Xenia Schleuning, båda från Zürich universitet, tillsammans med fältassistenterna Katy Bell från Irland och Michaela Busana, Italien.

 
Forskningsprojektet bygger på att man fångar in vuxna lavskrikor, förser dem med radiosändare och sen sker ringmärkning. De första dagarna i april lägger honan ägg som ruvas i 21 dagar. Ungarna stannar i boet mellan  21 och 23 dagar. Strax innan de ska lämna boet hämtas de ner, ringmärks, vägs, mäts och får lämna ett blodprov. Därefter lyfts de upp till det skyddade boet. Forskningen underlättas av att lavskrikan  är en utpräglad stannfågel som håller sig till samma revir året runt.
 
Bra häckningshabitat är bristvara i dagens skogar. Fåglarna behöver en skyddad miljö. En dålig miljö i det hänseendet är monokulturer av tall, särskilt om träden kommer från förädlat plantmaterial. De raka fina stammarna med lite kvist ger inte fåglarna mycket till skydd.
–Två faktorer, hur häckningen lyckas och om fågeln blir ett lätt byte för andra fåglar, är helt avgörande för en arts överlevnad. Forskningsresultaten gäller visserligen för lavskrika, men mycket  tyder på att flera andra fågelarter och mindre däggdjur i samma miljöer får likartade problem efter gallringarna, säger Michael.  
–Många studier har gjorts om hur lavar, svamp och växter påverkas av olika slags skogsbruk. Däremot väldigt få vad gäller populationsförändringar för fåglar och däggdjur. Det ser jag som en brist. Fältet ligger öppet för forskning och vad man kan göra för att bryta den nedåtgående trend som drabbat flera skogsfåglar, avslutar Michael Griessser. 
 
SKOGEN 5/2014
 
 
 

Gynna skogsfåglarna

Perfekt skog för lavskrika. Foto: Matts Bildström/SKOGENbildPerfekt skog. Lagom öppen med sammanväxta träd där fåglarna kan dölja sina bon.

Det finns en del åtgärder som stärker överlevnaden.
• Behåll eller skapa komplexa barrskogar. Gärna med stående murkna stubbar, även björk, där fåglarna kan bygga sina bohål och få skydd under vintern.
• Röj inte bort skyddande vegetation. Granar och sly i under-vegetationen ger bra skydd mot andra fåglar.
• Undvik låggallring där man i första hand tar bort små träd.
• Naturanpassat skogsbruk och varierad röjning och gallring i ungskogarna gynnar skogsfåglarna.

Olof Widenfalk på Skogforsk ser att flertalet skogsfåglar ökat i antal, mycket tack vare skogsbrukets hänsyn, men för en del arter med en nedåtgående trend är det mer problematiskt.
–Arter som till exempel tall- och entita, trädkrypare och lavskrika har inte ökat. Kanske krävs det mer tid för att de ska svara på hänsynsåtgärderna, men det kan också bero på att de har högre krav på skogsmiljön än andra arter. Det krävs mer riktade forskningsprojekt och fortsatt uppföljning för att undersöka vad orsaken är.                              

Text: Peter Björck • Källa: Skogforsk

 

Publicerad:
Bild för Matts Bildström
Matts Bildström
Frilansjournalist och fotograf
  • ”Slopa biotopregistrering vid avverkningsanmälan”

    Skogsstyrelsen vill sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar. Det framgår av ett förslag som idag går ut på remiss.
  • Annons
  • Virkesupplägg, björk

    Ny fond investerar i Baltikum

    FINANS. Det är ont om skogs­fonder, konstaterade SKOGEN i ett temanummer om investeringar förra året. Men tidigare i somras börsnoterades svenskförvaltade Skogsfond Baltikum. 
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons