Skogsbruk kan rädda världen. Ett gott skogsbruk är bra för klimatet, för välstånd, upplevelser och en rik natur.
I Föreningen Skogen vill vi rädda världen genom att ta vara på skogens alla möjligheter. Bli medlem
Läs SKOGEN digitalt!
Som prenumerant på vår pappersutgåva ingår digital läsning utan kostnad. Aktivera din digitala prenumeration, eller teckna en prenumeration idag. Trevlig läsning! Aktivera digital läsning
Forskare har använt sig av lavskrikan som modell för att få veta hur gallringar påverkar några vanliga skogsfågelarter. Att fåglarna påverkas vet man – men hur mycket?
–Det mest häpnadsväckande är att gallringen hade lika stor negativ effekt som en slutavverkning i ett lavskrikerevir, säger Michael Griesser från Zürich universitet. Tidigare har Michael arbetat på Uppsala universitet. Han var en av dem som stod bakom rapporten ”Skogsgallring, dödlig skötselåtgärd för vissa fågelarter”.
Annons
Han och de andra i den internationella forskargruppen har under flera år följt skogsbrukets inverkan på cirka femtio lavskrikerevir i vitt skilda miljöer. Detta område i södra Norrbotten är väldokumenterat. Här har man studerat lavskrikor sedan 1953.
–Gallringen skapar en mer öppen skogsstruktur. Det ökar sikten och gör det enklare för rovfåglar och skarpögda boplundrare som nötskrika, kråka och korp att hitta ett byte, säger Michael. Antalet häckningar för lavskrika sjönk med 35 procent efter gallring eller slutavverkning. Och antalet ungfåglar som kunde lämna boet sjönk med 50 procent.
–Eftersom vi hela tiden jämförde häckningsframgången i påverkade revir med opåverkade i samma område är vi helt säkra på att nedgången beror på skogsbruket. Lavskrikor i angränsande men opåverkade skogar har en mycket större chans till överlevnad, konstaterar Michael.
Internationellt. Forskarna Michael Griesser och Xenia Schleuning, båda från Zürich universitet, tillsammans med fältassistenterna Katy Bell från Irland och Michaela Busana, Italien.
Forskningsprojektet bygger på att man fångar in vuxna lavskrikor, förser dem med radiosändare och sen sker ringmärkning. De första dagarna i april lägger honan ägg som ruvas i 21 dagar. Ungarna stannar i boet mellan 21 och 23 dagar. Strax innan de ska lämna boet hämtas de ner, ringmärks, vägs, mäts och får lämna ett blodprov. Därefter lyfts de upp till det skyddade boet. Forskningen underlättas av att lavskrikan är en utpräglad stannfågel som håller sig till samma revir året runt.
Bra häckningshabitat är bristvara i dagens skogar. Fåglarna behöver en skyddad miljö. En dålig miljö i det hänseendet är monokulturer av tall, särskilt om träden kommer från förädlat plantmaterial. De raka fina stammarna med lite kvist ger inte fåglarna mycket till skydd.
–Två faktorer, hur häckningen lyckas och om fågeln blir ett lätt byte för andra fåglar, är helt avgörande för en arts överlevnad. Forskningsresultaten gäller visserligen för lavskrika, men mycket tyder på att flera andra fågelarter och mindre däggdjur i samma miljöer får likartade problem efter gallringarna, säger Michael.
–Många studier har gjorts om hur lavar, svamp och växter påverkas av olika slags skogsbruk. Däremot väldigt få vad gäller populationsförändringar för fåglar och däggdjur. Det ser jag som en brist. Fältet ligger öppet för forskning och vad man kan göra för att bryta den nedåtgående trend som drabbat flera skogsfåglar, avslutar Michael Griessser.
Perfekt skog. Lagom öppen med sammanväxta träd där fåglarna kan dölja sina bon.
Det finns en del åtgärder som stärker överlevnaden.
• Behåll eller skapa komplexa barrskogar. Gärna med stående murkna stubbar, även björk, där fåglarna kan bygga sina bohål och få skydd under vintern.
• Röj inte bort skyddande vegetation. Granar och sly i under-vegetationen ger bra skydd mot andra fåglar.
• Undvik låggallring där man i första hand tar bort små träd.
• Naturanpassat skogsbruk och varierad röjning och gallring i ungskogarna gynnar skogsfåglarna.
Olof Widenfalk på Skogforsk ser att flertalet skogsfåglar ökat i antal, mycket tack vare skogsbrukets hänsyn, men för en del arter med en nedåtgående trend är det mer problematiskt.
–Arter som till exempel tall- och entita, trädkrypare och lavskrika har inte ökat. Kanske krävs det mer tid för att de ska svara på hänsynsåtgärderna, men det kan också bero på att de har högre krav på skogsmiljön än andra arter. Det krävs mer riktade forskningsprojekt och fortsatt uppföljning för att undersöka vad orsaken är.
RINGBARKA. Död ved är ju bra för mångfalden, men en del död ved är ännu bättre än annan. Ringbarkade träd som torkar långsamt står längre innan de faller och gynnar många arter.
VIRKESMÄTNING. Metoden för uträkning av virkesvolymer via matris är inte tillräckligt bra. Nu ska matriserna bort, men det tar två år innan Biometrias nya regler blir ett krav på virkesköparna.
Borre, brand och blåst ökar risken för skogsskador – och vikten av bra försäkringsskydd. Möt skogsägarna som fick chockhöjd premie och bytte bolag, en annan som fick en faktura i stället för ersättning för stormskadorna samt ett försäkringsbolag som vill arbeta förebyggande.
Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni. Virkesbörsens har sammanställt en lista som visar prisförändringarna län för län.
Perfekt skog. Lagom öppen med sammanväxta träd där fåglarna kan dölja sina bon.
