Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Den slutsatsen presenteras i en färsk vetenskaplig artikel där SLU-forskarna Albin Larsson Ekström och Jörgen Sjögren är två av författarna.
Däremot fungerar båda metoderna bra för att hitta rödlistade svampar och mossor som lever på död ved.
De aktuella metoderna är ett sätt att uppskatta olika livsmiljöer i ett skogsområde som är viktiga för biologisk mångfald utan att göra en fullständig inventering av alla arter, vilket är mer tidskrävande och dyrare.
– Vi såg att de här bedömningarna faktiskt fungerar riktigt bra för att identifiera skogar som är viktiga för vissa artgrupper, som vedlevande svampar och mossor, men inte alls lika bra för lavar. Det är en viktig insikt för att kunna rikta skydd och åtgärder där de gör mest nytta, säger Albin Larsson Ekström, doktorand vid institution för vilt, fisk och miljö på SLU i Umeå och artikelns huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Enligt forskarna är anledningen till att metoderna inte fungerar lika bra för lavar att de fokuserar på arter som lever på död ved, något som tidigare studier visat är av stor betydelse för många rödlistade arter. Bland lavarna däremot, lever många rödlistade arter på levande träd.
Forskargruppen arbetar nu vidare med att hitta sätt att fånga även andra grupper av arter, till exempel kärlväxter, vid naturvårdsbedömningar.
