Hoppa till huvudinnehåll
tillbaka x

Lättare få ersättning för skyddad skog

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Naturskogen i Vällingsjö i Sollefteå undantogs från brukande redan på 1930-talet.
Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur har studerat hur ett svenskt habitatbanksystem för ekologisk kompensation skulle kunna byggas upp. Marknader för ekologisk kompensation omsätter 25 miljarder globalt per år.

Det handlar om att skydda naturområden som översätts till biologiska kompensationskrediter. De kan sedan säljas till aktörer med intresse av att investera i naturkapital. Efterfrågan drivs framför allt av verksamhetsutövare med behov av ekologisk kompensation.

Annons
Annons

Eftersom det finns mycket som tyder på att krav på ekologisk kompensation kommer att bli en vanlig företeelse vid exploatering av natur även i Sverige har Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur studerat förutsättningarna för ett svenskt habitatbanksystem. Projektet har delfinansierats av Vinnova.

– Om vi vill att fler verksamhetsutövare som orsakar markexploateringar ska kompensera för förluster av naturvärden måste det bli enklare att genomföra kompensationsåtgärder. Även om det finns många utmaningar så kan ett habitatbanksystem vara en del av lösningen, säger Anders Enetjärn, vd på Enetjärn Natur i ett pressmeddelande från Sveaskog.

Ett habitatbanksystem i Sverige skulle sannolikt innebära smidigare tillståndsprocesser och en större förutsägbarhet gällande krav för verksamhetsutövare. Samtidigt blir naturvårdsnyttan större när större sammanhängande områden avsätts där flera verksamhetsutövare kan kompensera för sin påverkan.

– Det skulle göra verksamhetsutövarnas tillståndsprocesser snabbare och mer förutsägbara eftersom  ett värderingssystem skulle finnas, troligen höjs också kvalitén avsättningarna, säger Anders Forsberg, fastighetschef på Boliden.

Ett habitatbanksystem skulle även öka utbudet av kompensationsmarker eftersom  markägare får ekonomiska incitament att avsätta mark och arbeta med naturvårdande skötselåtgärder.

– För markägare kan nya affärsmöjligheter uppstå som alternativ till skogsbruk om efterfrågan på kompensationsmarker ökar. Jag tror även att det kan finnas ett intresse att investera i natur på frivillig basis, precis som det finns aktörer som frivilligt klimatkompenserar. Habitatbanker skulle öppna upp för det, säger Jessica Nordin, affärsutvecklare ekosystemtjänster på Sveaskog, som initierat utredningen och fungerat som projektledare.

 

 
 
 
 
Relaterade bilder:
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bildVisa fler
Bilderna kan vara skyddade enligt upphovsrättslagen.Skicka feedback
 
File:Kamajokk.jpg - Wikimedia Commons
commons.wikimedia.org1089 × 700Sök med bild
File:Kamajokk.jpg
 
 
 
 
 
 
Bilderna kan vara skyddade enligt upphovsrättslagen.Skicka feedback
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Domar om nyckelbiotoper överklagas

    Skogsstyrelsen överklagar de domar som anser att markägare ska kunna överklaga nyckelbiotopsregistreringar.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Vacker men inte så växtlig

    Kategorier: SKOGENs ledare, Björk
    Det finns 800 växter och djur som gillar ­björken. Ytterligare 800 älskar den! Och på senare årtionden har även vi människor fått upp ögonen igen för vår vita vän: Sedan 1950-talet har björken fördubblat sin volym i de svenska skogarna. I ungskogarna har den i dag samma virkesvolym som granen. Och sett till arealen breder den också ut sig.
  • Permitterade erbjuds gröna jobb

    Kategorier: LRF, gröna jobb, plantor
    Permitterade kan få jobb inom de gröna näringarna. 8 000 personer erbjuds arbete varav 3 000 inom skogsplantering, skriver LRF i ett förslag som lämnats till Tillväxtverket.
  • Annons
  • Virkesstudion #28 – Coronaspecial

    Kategorier: Virkesstudion #28
    I det nya avsnittet av Virkesstudion diskuteras hur den rådande coronakrisen påverkar skogsnäringen. 
  • ”Så når felaktigheter om avskogning söndagsbilagorna”

    SKOGENdebatt. Varje år publicerar WRI alarmerande siffror om avskogning som letar sig in i söndagsbilagorna i Sverige. Det är bara ett problem: Sifforna stämmer helt enkelt inte, skriver Reidar Persson, tankesmedjan Sifi.
  • Annons