Hoppa till huvudinnehåll
tillbaka x

Lättare få ersättning för skyddad skog

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Naturskogen i Vällingsjö i Sollefteå undantogs från brukande redan på 1930-talet.
Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur har studerat hur ett svenskt habitatbanksystem för ekologisk kompensation skulle kunna byggas upp. Marknader för ekologisk kompensation omsätter 25 miljarder globalt per år.

Det handlar om att skydda naturområden som översätts till biologiska kompensationskrediter. De kan sedan säljas till aktörer med intresse av att investera i naturkapital. Efterfrågan drivs framför allt av verksamhetsutövare med behov av ekologisk kompensation.

Annons
Annons

Eftersom det finns mycket som tyder på att krav på ekologisk kompensation kommer att bli en vanlig företeelse vid exploatering av natur även i Sverige har Sveaskog, Boliden och Enetjärn Natur studerat förutsättningarna för ett svenskt habitatbanksystem. Projektet har delfinansierats av Vinnova.

– Om vi vill att fler verksamhetsutövare som orsakar markexploateringar ska kompensera för förluster av naturvärden måste det bli enklare att genomföra kompensationsåtgärder. Även om det finns många utmaningar så kan ett habitatbanksystem vara en del av lösningen, säger Anders Enetjärn, vd på Enetjärn Natur i ett pressmeddelande från Sveaskog.

Ett habitatbanksystem i Sverige skulle sannolikt innebära smidigare tillståndsprocesser och en större förutsägbarhet gällande krav för verksamhetsutövare. Samtidigt blir naturvårdsnyttan större när större sammanhängande områden avsätts där flera verksamhetsutövare kan kompensera för sin påverkan.

– Det skulle göra verksamhetsutövarnas tillståndsprocesser snabbare och mer förutsägbara eftersom  ett värderingssystem skulle finnas, troligen höjs också kvalitén avsättningarna, säger Anders Forsberg, fastighetschef på Boliden.

Ett habitatbanksystem skulle även öka utbudet av kompensationsmarker eftersom  markägare får ekonomiska incitament att avsätta mark och arbeta med naturvårdande skötselåtgärder.

– För markägare kan nya affärsmöjligheter uppstå som alternativ till skogsbruk om efterfrågan på kompensationsmarker ökar. Jag tror även att det kan finnas ett intresse att investera i natur på frivillig basis, precis som det finns aktörer som frivilligt klimatkompenserar. Habitatbanker skulle öppna upp för det, säger Jessica Nordin, affärsutvecklare ekosystemtjänster på Sveaskog, som initierat utredningen och fungerat som projektledare.

 

 
 
 
 
Relaterade bilder:
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bild
Relaterad bildVisa fler
Bilderna kan vara skyddade enligt upphovsrättslagen.Skicka feedback
 
File:Kamajokk.jpg - Wikimedia Commons
commons.wikimedia.org1089 × 700Sök med bild
File:Kamajokk.jpg
 
 
 
 
 
 
Bilderna kan vara skyddade enligt upphovsrättslagen.Skicka feedback
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Skogsfond Baltikum ökar förvärvstakten

    Skogsfond Baltikum expanderar. Just nu pågår en nyemission i syfte att genomföra ytterligare skogsförvärv i Lettland och Litauen.
  • Annons
  • Virkesstudion #34 – Baltspecial #2

    I detta avsnitt gästas Virkesstudion av Carl Olén, vd på Skogsfond Baltikum.
  • Vilt i Skogspodden

    Nu finns avsnitt 68 av Skogspodden ute och där pratas en hel del viltbete och tall.
  • Annons
  • ”Sverige beräknar naturskydd ovanligt strängt”

    Kategorier: skyddad skog, LRF
    Det är stora skillnader i uppgifterna om hur mycket natur som är skyddad i Sverige. Naturvårdsverket uppger drygt 14 procent. Men om vi räknade som de flesta andra EU-länder skulle siffran vara 58 procent, menar LRF.
  • Proffskocken bjuder på plättar med drottningsylt och granskott. Foto: Ulla Sundin Beck

    Nyttjar du skogens skafferi?

    Eller hamnar de växter du skördar bara i virkesvältan? Fick du nog av bär- och svampplockning som barn? Eller är skogen ett självklart skafferi som ger dig viltkött, tillbehör och extra smaksättning? Svara på månadens fråga!
  • Annons