Laserdata visar värdefull tall

IDAG I stället för att identifiera naturvärdestallar genom inventering till fots i skogen kan man göra det med hjälp av laserskanning, skriver Skogforsk.

Laserdata visar värdefull tall
Brutna eller döda grenar och grov bark hos gamla granar kan erbjuda gynnsamma livsmiljöer för många arter. Arkivfoto: Bengt Ek

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Gamla tallar med grov bark, stora platta trädkronor och döda grenar kan skapa livsmiljöer för skyddsvärda lavar, mossor och fåglar. Att hitta sådana träd har tradiitionellt krävt tidskrävand einventeringsarbete på marken, men nu berättar Skogforsk om studier som visar att laserskanning kan hjälpa till.

Vissa kännetecken för sådana biologiskt värdefulla träd kan man få fram ur data från laserskaning, som trädhöjd, kronstorlek och tillväxt. Andra egenskaper som grov bark, död ved och förekomst av tickor syns inte i laserdata, men skulle ändu kunna identifieras indirekt, eftersom de antas samvariera med andra, mätbara laserdata. Exempel på sådana kan vara hög höjd i kombination med låg tillväxt i förhållande till ståndorten.

”För att tolka dessa mått behöver de sättas i relation till ståndorten. Genom att kombinera laserdata med kartskikt som beskriver exempelvis markfuktighet och torvförekomst kan växtförhållandena bedömas. Det gör det möjligt att avgöra om en viss höjd och tillväxt är typiskt för ett gammalt träd”, skriver Skogforsk på sin sajt.

En metod för denna identifiering beskrivs i ett examensarbete från Lunds universitet. Metoden beskrivs av Skogforsk som träffsäker men inte heltäckande.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lena får första naturvårdspriset
SkogsJobb