Laser spolar kröken

11 april 2024 Ny forskning hoppas kunna motverka nedklassning av talltimmer på grund av krök. Detta genom smartare aptering med en lasersensor innan trädet fälls. 

Laser spolar kröken
Med laserskanner på skördaren kan krokiga stammar apteras smartare och slippa klassas ned. Arkivfoto: Thomas Adolfsén/SKOGENbild 

Krök är i dag den vanligaste orsaken till att talltimmer klassas ned eller till och med vrakas.

Vid avlägget efter en avverkning så finns det garanterat flera tallstockar som har placerats i massavedshögen efter att ha bedömts som allt för krokiga för att sågas. Men med ett förarstöd som kan bedöma stammarnas krokighet skulle de kunna ha apterats på ett annat sätt och i stället hamnat i timmerhögen. 

– I dag får skördarförarna bara hjälp med diameter och längd. Vi vill addera kröken till den ekvationen för att öka värdet både för skogsägare och industrin, säger Nils Lindgren som är forskare inom värdekedjor på Skogforsk. 

Han arbetar sedan i höstas tillsammans med SLU och ingenjörer på Komatsu Forest i ett projekt för att ta fram tekniken till den här utvecklingen. Det pågår över nästa år och finansieras av Mistra Digital Forest, Åforsk, Norra Skogs forskningsstiftelse, Önnesjöstiftelsen, Träcentrum Norr och Skogforsk. 

Förenklat sett går det i teorin ut på att lasersensorer och algoritmer skapar en tredimensionell bild av skogen för att avslöja krök åt alla håll.  

– Då kan apteringen maximera värdet i rätt stockar för bästa värdet. På så vis får vi ut en bättre produkt med högre kvalitet för sågverken och bättre betalt för markägaren. Det finns oerhörda volymer av spill i värdekedjan som går att komma åt. Bara några procents bättre aptering skulle betyda mycket, säger Nils Lindgren. 

De första fältförsöken gjordes tidigt i vintras i en slutavverkning av tall på elva hektar i en Holmen-ägd fastighet norr om Umeå. Fem provytor om 50 gånger 15 meter lades ut och mättes in med en avancerad laserskanner för att bygga upp en tredimensionell bild med riktigt hög precision. Skannern är av samma typ som används exempelvis vid avancerade byggen eller stora infrastrukturprojekt. Den gav ett slags facit som sedan kunde jämföras med mätningen med den enklare sensor som monterades på skördaren och användes under avverkningen. 

Just nu håller Nils Lindgren och de andra i projektet på med att jämföra data och med hjälp av avancerade algoritmer identifiera trädens alla kvaliteter. 

Nils Lindgren.

– Till hösten blir det nya försök, då i en tallskog med andra typer av krökar. I den förra trakten var det långa svepande krökar. Nästa gång ska vi titta på mer tvära krökar som till exempel kommit av toppbrott, säger Nils Lindgren. 

Målsättningen är en mjukvara som gör att maskinföraren helt kan bortse från trädens krokighet. Den informationen ska automatiskt via sensorer på maskinen tas omhand i skördardatorn för en effektivare aptering. 

– Skördarförarna har redan extremt många beslut att fatta hela tiden. Det här skulle lyfta bort en del av arbetsbördan, säger Nils Lindgren. 

När den här tekniken kan bli verklighet ute hos entreprenörerna kan han inte riktigt svara på ännu. Men att den kommer är han övertygad om. 

– Det händer väldigt mycket på det här området. Det behöver inte vara så långt bort. Några år kanske, säger Nils Lindgren. 

UR SKOGEN 3/2024

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb