Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?

Har något hindrat dig från att sätta främmande trädslag? Har du övervägt nya trädslag, men något har satt stopp? Svårt att få tag på plantor eller avsättning för virket? Jo, lite mer än hälften av de 44 som svarade på månadens fråga har upplevt sådana hinder.
Månadens fråga publiceras här på skogen.se och i nyhetsbrevet eSkogen.
JA. ALLT!
Allt som nämns i frågan hindrar. Har ändå testat lärk, sitka och masur, men skulle gjort fler och större bestånd eller blandbestånd om det vore enklare och certifieringen tillät.
NN
NEJ. INGET ALLS
Ingen har haft synpunkter. Har planterat gran, lärk och tall i långa rader där man tydligt ser hur de växer och utvecklas. Lärken växer dubbelt så fort.
ANDERS S
JA. OTYDLIG INFO
Det var väldigt otydlig information på Skogsstyrelsens webb om hur man ska söka tillstånd för exoter och på vilka grunder de beviljar tillstånd eller inte.
NN
JA. EJ I LAGER
Tänkte plantera lärk, men det var slut.
HÄRJE
JA. Klövvilt.
RAGNAR
NEJ. Är inte certifierad så följaktligen fri att sätta vad jag vill.
SKRICKERUMAREN
JA. Samråd med rennäring.
NN
JA. PROCENTEN
Certifieringsreglerna säger stopp vid fem procent främmande trädslag. I vissa fall har det även varit brist på plantor.
ULF WEITZE
NEJ. VAKNA, SÅGVERK!
Marknaden främst för lärk har utvecklats och går på export. Väntar på att svenska sågverk ska inse möjligheten.
MATS TOFTNER
JA. ÄNDRA STATUS
Certifieringsreglerna går nog inte att ändra på. Skogsstyrelsen skulle kunna kringgå detta genom att ändra status på de mest intressanta främmande trädslagen.
NN
NEJ. Gallringsdags strax!
Satte hybridlärk 2012. Inga problem från Skogsstyrelsen och inte mer än certifieringen tillåter. Snart dags för första gallring.
BORIS
JA. VILT OCH MARKNAD
Framtida avsättning för virket, viltskador i olika stadier i beståndet.
DALSKOG
JA. TRÄDSLAG VIKTIGAST
I samband med nästa plantering kommer jag att få problem med certifieringen, men känner att det är viktigare att få rätt trädslag.
ÖRJAN I ÖRJANSTORP
NEJ. SPRID ÄGGEN
Vi måste sprida riskerna och lägga våra ägg i flera korgar. Det är nu vi har möjlighet att skapa den mångfald som efterfrågas.
PÄR
JA. FORSKAS INTE
Finns knappast något plantmaterial framforskat för till exempel Västerbotten av snabbväxande asp och poppel. Sedan är avsättningen osäker, gäller även sibirisk lärk och snabbväxande gråal, som det lär forskas på även för mina breddgrader. Gråal får ju inte läggas i lövmassan.
TORSTEN CELANDER
NEJ. TESTAR FRITT
Varken certifiering eller Skogsstyrelsen har begränsat mindre tester av poppel, hybridlärk, hybridasp och sitkagran. Det är nog markens förutsättningar som hindrar alltför vidlyftiga experiment.
ANDERS L
JA. Mitt sunda förnuft. GUNILLA
NEJ. HÖJ PROCENTEN
Men hög tid att höja från fem procent av arealen för exoter. Vi har redan mellaneuropeiskt klimat i södra Sverige.
MATS PÅ HÖJDEN
JA. MEN CONTORTA VANN
Sent 90- och tidigt 2000-tal försökte Skogsstyrelsen övertala mig att plantera svensk tall i stället för contorta. Jag planterade 350 hektar contorta och fyra hektar tall. I dag står gallringsmogna vackra contortaskogar och av den planterade svenska tallen syns enstaka käppar.
PELLE SAHLIN
NEJ. NÅR SNART TAKET
Inte ännu. Men snart har jag nått taket för vad certifieringen tillåter, då får jag överväga vad som är viktigast: certifiering eller klimatanpassning.
MATHILDA
JA. SAMEBYAR
Samebyar har protesterat hos Skogsstyrelsen och hindrar därmed min klimat- och älganpassning med lärk.
NN
JA. PLANTTILLGÅNGEN
Tillgången på odlingsmaterial är minst sagt haltande. Räcker att man vill plantera vårtbjörk så blir det problem ibland.
HÅKAN SCHÜBERG
JA. FRÖBRIST
Bristen på frö gör det omöjligt att plantera mer hybridlärk lärk för tillfälligt.
JOHAN
JA. Certifieringsreglerna sätter tydliga och alldeles för snäva ramar.
NN
JA. Finns inte tillgängliga.
NN
JA. Sjukdomar.
NN
NEJ. SIBIRISKT I LAPPLAND
Vi valde att plantera sibirisk lärk i Vilhelmina.
TORD HALVARSON
Vill du veta hur stora arealer som verkligen sätts med främmande trädslag? Läs artikeln: Mer prat än plant