Vid SLU:s försökspark Tönnersjöheden i Halland finns provytor med hybridlärk, där man bland annat har undersökt trädslagets tillväxt.
Ulf Johansson.
Foto: Pär Fornling– För femton år sedan beräknade vi tillväxten på bördig mark i södra Sverige till 12-13 skogskubikmeter per hektar och år, men när vi förra året uppdaterade låg medeltillväxten på drygt 14 kubik, säger Ulf Johansson som är försöksledare på enheten för skoglig fältforskning vid Tönnersjöheden.
Medeltillväxten i Götaland är 8,6 kubik, men det är just ett medelvärde av alla trädslag och därmed ett ganska trubbigt mått.
Lärken ser också ut att vara mer uthållig i tillväxten än vad forskarna tidigare trodde.
– Ljusälskande trädslag brukar växa snabbt tidigt och sedan stanna av. Så är det med lärken jämfört med tall och gran, men den kulminerar lite senare än vad vi trodde. Så lite högre tillväxt under längre tid.
Trots detta tvekar många skogsägare inför planteringen av hybridlärk, kanske för att virkesmarknaden verkar svag.
Ulf Johansson är tveksam till om det är relevant, för marknadsläget om flera decennier är svårt att sia om.
– Marknaden kan vara annorlunda i framtiden, men attitydundersökningar visar att skogsägaren ändå utgår från dagens situation vid trädslagsval.
Det blir ett moment 22: Lärkvolymerna i dag är för små för att någon större såg ska våga öppna en såglinje, och eftersom marknaden verkar svag planteras ingen lärk.
Ulf Johansson säger att det planterades en del hybridlärk efter Gudrun-stormen 2005 och den ska så småningom ut på marknaden, men de senaste åren har planteringarna minskat igen.
Läs hela artikeln i SKOGEN 11/2019, tema Exoterna..
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt – som prenumerant eller lösnummer