Ett drygt 60-tal deltagare kom till exkursionen i Tönnersjöhedens försökspark utanför Halmstad i maj. Föreningens styrelseledamot Hans-Jöran Hildingsson var på plats.
– Vi pratade om lärk ur många infallsvinklar. Marie Larsson-Stern från Skogforsk gav en historisk överblick. Hur intresset uppstod på 1960-talet för att man ville slippa problem med rotröta och stormfällningar och hur det sedan dess kommit och gått. På 2000-talet tog planterandet ny fart efter stormarna Gudrun och Per.
Marie Larsson-Stern berättade också vad hybridlärk faktiskt är, nämligen en korsning av japansk och europeisk lärk.
– Vi pratade om att hybridlärk betraktas som ett främmande trädslag och att man därför måste anmäla planteringar som är större än ett halvt hektar till Skogsstyrelsen. Det skiljer den från sibirisk lärk som betraktas som inhemsk.
Harald Säll på Linnéuniversitetet var också med och han visade exempel på lärkträets tekniska egenskaper och färdiga produkter i lärk, till exempel väggbeklädnad och skärmväggar.
Hans-Jöran Hildingsson– Vi fick också veta att lärken kan klara viltbetesskadorna bättre än exempelvis tall, säger Hans-Jöran Hildingsson. Hybridlärk kan på rätt mark och med rätt skötsel producera 500 skogskubikmeter per hektar på 40 år.
– Det är den unga skogen som växer snabbast, säger han.
Man pratade också om hur vacker en lärkskog faktiskt är. Det gäller även den färdiga produkten. Hans-Jöran Hildingsson har ett tidigt minne av detta.
– På 1950-talet byggde min far en altan i lärkträ. När golvplankorna efter femton-tjugo år var lite anfrätta vände han bara på dem. Golvet blev som nytt. Det imponerade på mig!
Exkursionen arrangerades av Föreningen Skogen, SLU Partnerskap Alnarp, Skogforsk och Linnéuniversitetet.
VÄRT ATT VETA OM LÄRK
• Lärkvirkets vädertålighet kommer till sin rätt med en stor andel kärnved.
• För att satsa på blivande sågtimmer i sin skog gäller det att gallra fram raka stammar.
• Trädslaget kan också volymproduceras för massatillverkning.
• Man bör inte föryngra lärk på alltför bördig mark – då kan den bli utkonkurrerad av annan växtlighet.
• Lärken klarar frostlägen dåligt.
SKOGEN 8/2017