Lärdomar ska höja Norras stormberedskap

Stormar kommer med namn. Hans, Bert och Johannes är de som hemsökt delar av Norra Skogs geografi de tre senaste åren, med olika grad av allvar på skadorna.

Den mest dramatiska stormen var Bert i november 2024 som drabbade kustbandet i Västerbotten och Norrbotten. Den blev väldigt förödande lokalt för många privata skogsägare i det området.

– Stormen Hans hösten året innan påverkade ett ganska isolerat område mellan Norsjö och Malå i Västerbottens inland, och Johannes nu senast drabbade oss inte så hårt förutom i delar av Västernorrlands län, säger Patrik Jonsson, chef för skog och virke på Norra Skog.

Svårigheter kan ibland också föra något gott med sig. I fallet hur man hanterar svåra stormar har Norra Skog använt erfarenheterna till att bli bättre problemlösare.

– Redan dagen efter de två senaste stormarna var vi ute i våra kanaler; sms, mejl och sociala medier. Vi har lärt oss behovet av tidig kommunikation, att vara snabbt ute och berätta att man ska ta det lugnt. För det blir en typ av panik när det kommer en storm att man ska ut och rädda sin skog, byggnader och vägar, säger Patrik Jonsson.

Det är svårt att ta sig ut med över en halvmeter snö på backen. Då är drönarna väldigt värdefulla för inventeringen.

Ett annat exempel är att inventering av skadorna har blivit mer snabbfotad och effektiv med hjälp av modern teknik.

– Efter stormen Hans utvecklade vi våra drönare och tog fram ett stöd till vår fältdator där vi kunde plocka in drönarfoton in i vårt fältverktyg så att vi fick in det som ett skikt, vilket gör det mycket lättare att planera. Det har vi haft stor glädje av under de två senaste stormarna. Dels för avverkningsplanering, dels för att kunna visa våra medlemmar hur det ser ut.

Vid alla de tre stormarna kom snön ganska snabbt efteråt, något som gör inventering från luften ännu mer fördelaktigt:

– Det är svårt att ta sig ut med över en halvmeter snö på backen. Då är drönarna väldigt värdefulla för inventeringen, säger Patrik Jonsson.

Ett annat tekniskt hjälpmedel är ett nytt verktyg som gör att skördarförarna med ett knapptryck kan identifiera vilka stockar som kommer från ett nedblåst träd.

– På det viset kan vi få en skördarstocknota där vi kan dela upp träden på vilka som är stormskadade och vilka som var rotstående. Det blir ett bevis mot försäkringsbolagen, säger Patrik Jonsson.

Han beskriver samarbetet med försäkringsbolagen i regionen som generellt gott.

– Efter Bert, när det blev så mycket på kort tid att Skogsstyrelsen inte hade tid att göra de initiala skadebedömningarna, blev vi betrodda av försäkringsbolagen att sköta det.

Hos Norra Skog ska det enligt Patrik Jonsson inte bli några förändringar av skogsägarnas prisvillkor bara för att det har stormat. Tecknade avtal gäller, även om virkesmarknaden försämras. Det gäller även premier.

Skogsägare som varit försäkrade har kommit bra undan.

Men avverkningskostnaden blir självklart högre när stormskadad skog ska tas om hand. Därför är Patrik Jonsson tydlig med att markägare bör se över sina försäkringar.

– Skogsägare som varit försäkrade har kommit bra undan och fått ett ganska ordentligt bidrag till den fördyrade avverkningskostnaden, säger han.

För den skogsägare som drabbas av storm, kanske flera gånger på kort tid på samma fastighet, kan det till slut komma ett läge där ett svårt beslut måste fattas. Ska man ta ner allt och börja om, eller hoppas på att de träd som står kvar är tillräckligt för både ekonomi och naturvärden?

– Svår fråga, det beror på hur svåra skadorna är. En fragmenterad skog, exempelvis en gallring som måste gallras igen och blir ännu glesare; vid någon punkt är det bättre att ta ner allt och börja om. Klara riktlinjer finns inte, det är upp till vad skogsägaren vill göra, säger Patrik Jonsson.