Det är med ett brett anslag som tolv forskare vid Skogforsk tagit sig an uppgiften att ge en sammanställning av läget för lärken i de svenska skogarna.
Till och från har lärken varit ”på modet” av olika anledningar men trädslaget har fortsatt att vara en marginell företeelse. Statistik från Skogsstyrelsen berättar att 4,8 miljoner lärkplantor levererades under 2021, en siffra som kan jämföras med det totala antalet skogsplantor som uppgick till över 450 miljoner.
Ingången till projektet, enligt forskarna, är att det finns ett ökande intresse för att föryngra med lärk för att sprida risker och som alternativ på marker där till exempel barkborrar på gran eller törskate på tall är problem idag.
I samband med de förödande stormarna Gudrun och Per för snart 20 år sedan planterades en hel del lärk, vilket betyder att betydande volymer kommer att nå marknaden om cirka 20 år. Enligt rapporten växer det i södra Sverige in avsevärda volymer lärkvirke, i storleksordningen 300 000 m3 per år, för avverkning den kommande 25-årsperioden, om den nuvarande planteringsnivån på cirka 1 000 hektar per år upprätthålls
I den över 50 sidor långa rapporten prickas dagens kunskapsläge av fördelat på ämnesbegränsningar som exempelvis förädling, etablering, skötsel, tillväxt och produktion, flora och fauna, skadegörare, ekonomi och lönsamhet, sociala värden med mera.
I ett sista kapitel kommer forskarna med en rad slutsatser, rekommendationer och råd till de markägare som funderar på att plantera lärk på sin fastighet. Här finns helt klart både möjligheter och utmaningar.
”Lärkens relevans och fortsatta utveckling handlar om en diversifiering och riskhantering mer än något annat. Det behövs helt enkelt fler ägg i skogskorgen, och i detta sammanhang är lärken ett närliggande och relativt enkelt alternativ”, skriver forskarna.
Den ryska lärken som används i Sverige har funnits i landet sedan 1700-talet och klassas som ett inhemskt trädslag. Hybridlärken är å sin sida en korsning mellan japansk och europeisk lärk. Den finns inte naturligt i Sverige och anses när den planteras som en exot, vilket medför restriktioner både i lagstiftning och skogscertifieringsstandard.