ARBETSMARKNAD.

Långt mellan parterna kring nytt avtal

29 januari 2020 En liten uppjustering, kallar facket sina lönekrav. Oansvarigt, anser arbetsgivarna. Skogens avtalsrörelse är igång.

– Vi står långt ifrån varandra, konstaterar GS fackets avtalssekreterare och syftar på förhandlingarna mellan facket och arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare. Det gäller inte minst lönerna. GS facket följer sedvanligt övriga industrifackförbund som nu kräver tre procents ökningar. ”En liten uppjustering”, enligt Madelene Engman.

– Vi kommer precis från en högkonjunktur som få kunde förutse vid den förra avtals­rörelsen. Samtidigt var vi löneökningsmässigt i ett nedväxlat läge som gjordes redan 2013. Löneökningskraven i den här avtalsrörelsen är enligt oss en liten uppjustering och inga oansvariga krav, säger hon till SKOGEN.

Madelene Engman, GS facket Foto: Lazze ÖstMadelene Engman, GS facket
Foto: Lazze ÖstGröna arbetsgivare å sin sida däremot tycker att kraven är just oansvariga och hänvisar till att landet går mot en lågkonjunktur. De poängterar att många berörs av de enade industrifackens krav. Det handlar om totalt 500 avtal som ska träffas och tre miljoner lön­tagare som berörs.

Vilka löneökningar som arbetsgivarna kan tänka sig avslöjas inte.

– I det här inledande skedet av förhandlingarna, som sker inom ramen för Industri­avtalet, vill vi inte gå ut med en siffra. Men industrin måste ha lönekostnader som gör att vi kan konkurrera på en inter­nationellt marknad, säger Örjan Lenárd som är biträdande förhandlingschef hos Gröna Arbetsgivare.

En annan skiljelinje är arbets­tiden. Arbetsgivarna vill se mer flexibilitet och anpassning efter verksamhetens behov.

Örjan Lénard, Gröna arbetsgivare Foto: Niklas PalmklintÖrjan Lénard, Gröna arbetsgivare
Foto: Niklas Palmklint– Det kan handla om säsongsvarierad arbetstid, exempelvis att arbeta mer under vissa perioder och mindre under andra, säger Örjan Lenárd.

Madelene Engman vill att arbetstiderna bör vara reglerade ”på ett bättre sätt”.

– En av de viktigaste frågorna för våra medlemmar som arbetar i skogen är kopplad till att de många gånger har mobila arbetsplatser. 

Med stora skillnader i av­stånd kan det uppstå oklar­heter om när arbetstiden egentligen börjar, anser GS facket. 

– Det gör att frågan kring ­olika former av ersättningar när man tar sig till och från arbetet är viktiga. När den ­faktiska arbetstiden börjar bör vara reglerat på ett bra sätt för våra medlemmar. Det är viktigt att kunna kombinera arbete och fritid, säger hon.

GS och flera andra fackförbund vill också att ”ingen ska missgynnas vid föräldraledighet”. 

I vilken utsträckning detta sker i dag kan Madelene Engman inte svara på.

– Men vi anser att det gynnar såväl arbetsgivare som arbetstagare om det inte blir ett problem. Exempelvis genom att upprätta en handlingsplan som säkerställer att man inte missgynnas vid återgång till arbetet, säger hon.

FAKTA / FACKET VILL:
• Ha löneökningar på tre procent.
• Ytterligare avsättningar till system för arbets­tidsförkortning, deltids- och flexpension.
• Bättre och tydligare reglering av arbetstider. Många i skogssektorn har mobila arbetsplatser med pendlingsavstånd som varierar stort över tid.
• Stärkt trygghet vid rehabilitering.
• Att premier ska redovisas på lönespecifikationen.
• Att ingen ska missgynnas vid föräldraledighet.

ARBETSGIVARNA VILL:
• Växla ned löneökningstakten.
• Ha längre avtalsperioder än ett år för att få bättre förutsägbarhet av kostnadsläget.
• Sammanslagning av fler lönekomponenter, ­exempelvis baslön och kvalifikationstillägg.
• Ha flexiblare arbetstider som utgår från verk­samhetens behov.
• Mindre lokalt fackligt inflytande vid arbetstids­förläggning.

Punkterna ovan är i båda fallen ett urval ur respektive förhandlingsunderlag. Parterna förhandlar om två skogliga avtal, skogsavtalet och virkesmätningsavtalet.

SKOGEN 1/2020

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb