Tre fulla busslaster, uppdelade på lika många grupper, tog sig till olika stationer i Östersundstraktens skogar tidigare i veckan.
Ett givet stopp var contortabestånd där SCA redogjorde för flera decenniers erfarenheter. Bolaget jobbar med att öka acceptansen för det främmande trädslaget. Kanske, reflekterade man, har contorta fått oförtjänt dåligt rykte på grund av dåliga ståndortsval gjorda på 1970-talet.
– Lämpliga marker är vanliga tallmarker, torr och frisk mark. Mindre bra lämpar sig finkorniga moräner, fuktiga marker och kända snölägen, sa skogsskötselchef Ola Kårén.
Att den snabbväxande contortan är här för att stanna framgick med all tydlighet. Vid sågen i Gällö förädlas contortatimmer och blir till lister, paneler och andra icke bärande konstruktioner.
SCA:s långsiktiga mål är att behålla 15 procent av arealen produktionsskog med contorta.
Det här oroar Naturskyddsföreningen som poängterar risken för självspridning. Att SCA har ett kontrollprogram för att begränsa spridningen lugnar inte. Åsikterna tycks gå isär om på hur vidsträckt spridningen blir. Att detta bara skulle ske till beståndskanter ifrågasätts av Naturskyddsföreningen.
– Dessutom ökar risken i ett förändrat, varmare klimat. Vi vill att contortabestånden avvecklas, sa Naturskyddsföreningens sakkunniga på skog, Malin Sahlin.
I samband med exkursionen presenterade SCA hur långt man har kommit i digitaliseringen av traktplanering inför skogliga insatser, och det är långt det.
Genom att nyttja information från laserskanning av skog och skördardata i kombination med AI, har SCA skapat en digital tvilling av skogen. Hittills har man kartlagt omkring 40 000 hektar.
Under året har 17 traktplanerare jobbat med det nya digitala verktyget SCAn, och från och med nästa år är det meningen att alla ska ges möjlighet att kunna använda verktyget.
Framåt ska traktplanerarna alltså göra mycket av jobbet på kontoret och minska på resorna i bil.
– Då kan vi minska fältbesöken kraftigt och när vi väl är i fält kan vi vara dubbelt så effektiva. Vi kan börja se enskilda träd, säger Johan Wiklund från SCA.
En annan poäng är att den manuella snitslingen kommer att minska påtagligt. Detta tack vare att förarna ser de exakta digitala gränserna i sina maskiner.
Det betyder inte att fältbesök och snitsling försvinner helt, men sättet att arbeta och hur planerarna använder sin tid kommer att förändras, enligt Per Östman från SCA.
– Det här frigör tid från enkla trakter, tid som man kan lägga på svåra trakter, säger han.
Ett återkommande inslag på höstexkursionen är politisk debatt. I år deltog såväl politiker som företrädare för intresseorganisationer och skogsmyndighet.
Här nämndes en viktig utmaning för att kunna diskutera politiska mål, inte minst när EU nu spikat naturrestaureringslagen. Nämligen att enas kring hur tillståndet för svenska skogar faktiskt är.
Också återkommande är utdelningen av utmärkelsen Silverkvisten. Den ges till personer som har gjort värdefulla lokala eller regionala insatser för skog och skogsbruk i enlighet med Föreningen Skogens inriktning som är att bidra till ett aktivt och ansvarsfullt brukande och nyttjande av skogen.
Här är årets pristagare och motiveringar:
Peter Lundgren, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Jämtland och utbildare på Säker skog:
Med hög pedagogisk kvalitet har Peter under 20 år utbildat mer än 7 000 personer inom skogsbruket, både i säkert motorsågsarbete och på de utbildningar som Skogsbrukets yrkesnämnd ordnar för maskinförare, röjare och plantörer. Peters främsta förmåga är att på ett enkelt och medryckande sätt väcka deltagarnas intresse.
Malin Sahlin, skogssakkunnig på Naturskyddsföreningen :
”Malin är den kanske mest ihärdiga och – alltför ofta – mest träffsäkra kritikern av skogsbruket, framför allt i norra Sverige. Med gedigna kunskaper i skogsekologi och stort tålamod har hon inte bara bidragit till att identifiera skyddsvärda skogar utan även förbättrat skogsföretagens dialog kring naturvården”.
Håkan Blomqvist, naturvårdsspecialist på SCA:
”Håkan har en fantastisk förmåga att omsätta sina kunskaper i skogsekologi till pedagogiska utbildningar och praktiska naturvårdsåtgärder. Han har därigenom bidragit till att förbättra SCA:s naturvårdsarbete och peka ut viktiga skogar för naturvården i Jämtland. Utmärkande för Håkan är hans lågmälda sätt och ödmjuka inställning till såväl sina egna som andra aktörers kunskaper.”
JENS FÄLTSKOG
KARIN LEPIKKO
Läs mer om höstexkursionen som ägde rum 24-25 september. Det blir contorta, digitaliseringens möjligheter, politisk debatt och annat i SKOGEN under hösten.