Lågproduktiv skog kan användas för naturvård

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Forskare vill använda lågproduktiv obrukad tallskog, så kallade impediment, för att stärka den biologiska mångfalden.

Mats Dynesius, forskare på SLU, vill öka tillgången på en bristvara i skogslandskapet, nämligen senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen. Det gör han genom att ge tallarna skador som liknar dem som uppstår vid brand.

Annons
Annons

– Tanken med vårt forskningsprojekt är att undersöka om vi i lågproduktiva skogar som inte brukas kan gynna rödlistade och hotade arter med aktiva naturvårdsåtgärder, säger Mats Dynesius, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö, i ett pressmeddelande.

I skogarna runt Nordmaling har Mats Dynesius sökt upp ett område med tallskogar som växer väldigt långsamt på lågproduktiva myrar och hällmarker, så kallade impediment. Det är ett av de fem områden, utspridda i Västerbotten och Ångermanland, som ingår i försöket.

– De här tallskogarna används inte till något i dag, men de täcker stora ytor och kan troligen få stor betydelse för exempelvis rödlistade insekter och svampar, berättar Mats Dynesius.

I försöksområdet samlar Mats in insekter med hjälp av fällor för att se vilka arter som finns. Efter det skadas och dödas tallar runt fällorna genom katning, då en del av barken tas bort, och ringbarkning, då all bark tas bort i en ring runt stammen.

Katning gör att tallarna bildar kådrik ved och att en del grenar dör, medan ringbarkning dödar trädet helt. Alla dessa effekter liknar dem som en skogsbrand ger.

Både kådrik och död ved är livsviktiga för flera arter som i dag har blivit ovanliga, rödlistade eller till och med hotade på grund av att vi har skött våra tallskogar för att förbättra virkesproduktionen. Den biologiska mångfalden i tallskogen är i kris, säger Mats Dynesius. Det råder stor brist på gamla, skadade tallar och död, senvuxen och kådimpregnerad tallved.

Det bedrivs idag inget skogsbruk på impediment, och det är till och med förbjudet. Just detta gör att Mats hoppas att projektet ska kunna bana väg för en outnyttjad naturvårdsmöjlighet.

– Denna typ av naturvårdsåtgärd inkräktar inte på skogsbrukets behov av råvara, och det handlar om en miljö som är väldigt gynnsam för många arter. Soliga, varma miljöer med gles, långsamväxande tallskog, och inslag av skadade, kådrika och även döda träd, var betydligt vanligare förr, även utanför impedimenten, säger han.

 

Publicerad:
  • Grangallrat

    Här gallras mot gnaget

    VILTSKADOR. I ett småländsk granbestånd pågår just nu ett experiment. Här gallras bara längs med varannan stickväg för att man ska kunna se om omfattningen av kronhjortens skador påverkas. 
  • Annons
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Annons
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • Annons