Lågproduktiv skog kan användas för naturvård

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Forskare vill använda lågproduktiv obrukad tallskog, så kallade impediment, för att stärka den biologiska mångfalden.

Mats Dynesius, forskare på SLU, vill öka tillgången på en bristvara i skogslandskapet, nämligen senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen. Det gör han genom att ge tallarna skador som liknar dem som uppstår vid brand.

Annons
Annons

– Tanken med vårt forskningsprojekt är att undersöka om vi i lågproduktiva skogar som inte brukas kan gynna rödlistade och hotade arter med aktiva naturvårdsåtgärder, säger Mats Dynesius, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö, i ett pressmeddelande.

I skogarna runt Nordmaling har Mats Dynesius sökt upp ett område med tallskogar som växer väldigt långsamt på lågproduktiva myrar och hällmarker, så kallade impediment. Det är ett av de fem områden, utspridda i Västerbotten och Ångermanland, som ingår i försöket.

– De här tallskogarna används inte till något i dag, men de täcker stora ytor och kan troligen få stor betydelse för exempelvis rödlistade insekter och svampar, berättar Mats Dynesius.

I försöksområdet samlar Mats in insekter med hjälp av fällor för att se vilka arter som finns. Efter det skadas och dödas tallar runt fällorna genom katning, då en del av barken tas bort, och ringbarkning, då all bark tas bort i en ring runt stammen.

Katning gör att tallarna bildar kådrik ved och att en del grenar dör, medan ringbarkning dödar trädet helt. Alla dessa effekter liknar dem som en skogsbrand ger.

Både kådrik och död ved är livsviktiga för flera arter som i dag har blivit ovanliga, rödlistade eller till och med hotade på grund av att vi har skött våra tallskogar för att förbättra virkesproduktionen. Den biologiska mångfalden i tallskogen är i kris, säger Mats Dynesius. Det råder stor brist på gamla, skadade tallar och död, senvuxen och kådimpregnerad tallved.

Det bedrivs idag inget skogsbruk på impediment, och det är till och med förbjudet. Just detta gör att Mats hoppas att projektet ska kunna bana väg för en outnyttjad naturvårdsmöjlighet.

– Denna typ av naturvårdsåtgärd inkräktar inte på skogsbrukets behov av råvara, och det handlar om en miljö som är väldigt gynnsam för många arter. Soliga, varma miljöer med gles, långsamväxande tallskog, och inslag av skadade, kådrika och även döda träd, var betydligt vanligare förr, även utanför impedimenten, säger han.

 

Publicerad:
  • Domar om nyckelbiotoper överklagas

    Skogsstyrelsen överklagar de domar som anser att markägare ska kunna överklaga nyckelbiotopsregistreringar.
  • Annons
  • Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare

    Vacker men inte så växtlig

    Kategorier: SKOGENs ledare, Björk
    Det finns 800 växter och djur som gillar ­björken. Ytterligare 800 älskar den! Och på senare årtionden har även vi människor fått upp ögonen igen för vår vita vän: Sedan 1950-talet har björken fördubblat sin volym i de svenska skogarna. I ungskogarna har den i dag samma virkesvolym som granen. Och sett till arealen breder den också ut sig.
  • Permitterade erbjuds gröna jobb

    Kategorier: LRF, gröna jobb, plantor
    Permitterade kan få jobb inom de gröna näringarna. 8 000 personer erbjuds arbete varav 3 000 inom skogsplantering, skriver LRF i ett förslag som lämnats till Tillväxtverket.
  • Annons
  • Virkesstudion #28 – Coronaspecial

    Kategorier: Virkesstudion #28
    I det nya avsnittet av Virkesstudion diskuteras hur den rådande coronakrisen påverkar skogsnäringen. 
  • ”Så når felaktigheter om avskogning söndagsbilagorna”

    SKOGENdebatt. Varje år publicerar WRI alarmerande siffror om avskogning som letar sig in i söndagsbilagorna i Sverige. Det är bara ett problem: Sifforna stämmer helt enkelt inte, skriver Reidar Persson, tankesmedjan Sifi.
  • Annons