Lågproduktiv skog kan användas för naturvård

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Forskare vill använda lågproduktiv obrukad tallskog, så kallade impediment, för att stärka den biologiska mångfalden.

Mats Dynesius, forskare på SLU, vill öka tillgången på en bristvara i skogslandskapet, nämligen senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen. Det gör han genom att ge tallarna skador som liknar dem som uppstår vid brand.

Annons
Annons

– Tanken med vårt forskningsprojekt är att undersöka om vi i lågproduktiva skogar som inte brukas kan gynna rödlistade och hotade arter med aktiva naturvårdsåtgärder, säger Mats Dynesius, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö, i ett pressmeddelande.

I skogarna runt Nordmaling har Mats Dynesius sökt upp ett område med tallskogar som växer väldigt långsamt på lågproduktiva myrar och hällmarker, så kallade impediment. Det är ett av de fem områden, utspridda i Västerbotten och Ångermanland, som ingår i försöket.

– De här tallskogarna används inte till något i dag, men de täcker stora ytor och kan troligen få stor betydelse för exempelvis rödlistade insekter och svampar, berättar Mats Dynesius.

I försöksområdet samlar Mats in insekter med hjälp av fällor för att se vilka arter som finns. Efter det skadas och dödas tallar runt fällorna genom katning, då en del av barken tas bort, och ringbarkning, då all bark tas bort i en ring runt stammen.

Katning gör att tallarna bildar kådrik ved och att en del grenar dör, medan ringbarkning dödar trädet helt. Alla dessa effekter liknar dem som en skogsbrand ger.

Både kådrik och död ved är livsviktiga för flera arter som i dag har blivit ovanliga, rödlistade eller till och med hotade på grund av att vi har skött våra tallskogar för att förbättra virkesproduktionen. Den biologiska mångfalden i tallskogen är i kris, säger Mats Dynesius. Det råder stor brist på gamla, skadade tallar och död, senvuxen och kådimpregnerad tallved.

Det bedrivs idag inget skogsbruk på impediment, och det är till och med förbjudet. Just detta gör att Mats hoppas att projektet ska kunna bana väg för en outnyttjad naturvårdsmöjlighet.

– Denna typ av naturvårdsåtgärd inkräktar inte på skogsbrukets behov av råvara, och det handlar om en miljö som är väldigt gynnsam för många arter. Soliga, varma miljöer med gles, långsamväxande tallskog, och inslag av skadade, kådrika och även döda träd, var betydligt vanligare förr, även utanför impedimenten, säger han.

 

Publicerad:
  • Granvägg

    Goda granar och brunsås

    Kategorier: skogens mat, recept
    I temat Skogens mat kan du läsa om skoglig restaurangmat, maskinförarnas lunchlådor samt få en massa tips om goda granar och andra delikatesser.
  • Annons
  • Så förändras virkespriserna i ditt län

    Virkespriserna, det skogsägare får betalt när de avverkar eller gallrar sin skog, sjönk på bred front i juni. Virkesbörsens har sammanställt en lista som visar prisförändringarna län för län.
  • vietnamesisk tallskog

    Exportländer drabbas hårt

    Kategorier: virkesmarknad
    VÄRLDEN. Tropiska länder tappade mycket av sin export till Europa redan i slutet av 2019.
  • Annons
  • Avsättningarna ökar

    De frivilliga avsättningarna ökade med nästan 45 000 hektar i fjol. Ökningen av formellt skyddad skog var 22 000 hektar.
  • Alminventering på Gotland i sommar

    Kategorier: Skogsforskning, almsjuka
    I sommar ska Sveriges lantbruksuniversitet inventera almar på Gotland. Syftet är att bekämpa almsjukan.
  • Annons