Lågproduktiv skog kan användas för naturvård

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Forskare vill använda lågproduktiv obrukad tallskog, så kallade impediment, för att stärka den biologiska mångfalden.

Mats Dynesius, forskare på SLU, vill öka tillgången på en bristvara i skogslandskapet, nämligen senvuxen, kådimpregnerad tallved i ljusa, varma lägen. Det gör han genom att ge tallarna skador som liknar dem som uppstår vid brand.

Annons
Annons

– Tanken med vårt forskningsprojekt är att undersöka om vi i lågproduktiva skogar som inte brukas kan gynna rödlistade och hotade arter med aktiva naturvårdsåtgärder, säger Mats Dynesius, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö, i ett pressmeddelande.

I skogarna runt Nordmaling har Mats Dynesius sökt upp ett område med tallskogar som växer väldigt långsamt på lågproduktiva myrar och hällmarker, så kallade impediment. Det är ett av de fem områden, utspridda i Västerbotten och Ångermanland, som ingår i försöket.

– De här tallskogarna används inte till något i dag, men de täcker stora ytor och kan troligen få stor betydelse för exempelvis rödlistade insekter och svampar, berättar Mats Dynesius.

I försöksområdet samlar Mats in insekter med hjälp av fällor för att se vilka arter som finns. Efter det skadas och dödas tallar runt fällorna genom katning, då en del av barken tas bort, och ringbarkning, då all bark tas bort i en ring runt stammen.

Katning gör att tallarna bildar kådrik ved och att en del grenar dör, medan ringbarkning dödar trädet helt. Alla dessa effekter liknar dem som en skogsbrand ger.

Både kådrik och död ved är livsviktiga för flera arter som i dag har blivit ovanliga, rödlistade eller till och med hotade på grund av att vi har skött våra tallskogar för att förbättra virkesproduktionen. Den biologiska mångfalden i tallskogen är i kris, säger Mats Dynesius. Det råder stor brist på gamla, skadade tallar och död, senvuxen och kådimpregnerad tallved.

Det bedrivs idag inget skogsbruk på impediment, och det är till och med förbjudet. Just detta gör att Mats hoppas att projektet ska kunna bana väg för en outnyttjad naturvårdsmöjlighet.

– Denna typ av naturvårdsåtgärd inkräktar inte på skogsbrukets behov av råvara, och det handlar om en miljö som är väldigt gynnsam för många arter. Soliga, varma miljöer med gles, långsamväxande tallskog, och inslag av skadade, kådrika och även döda träd, var betydligt vanligare förr, även utanför impedimenten, säger han.

 

Publicerad:
  • ”Artskydd ovärdigt en fungerande rättsstat”

    SKOGENdebatt. Det borde löna sig att värna den biologiska mångfalden. Att låta markägaren stå för kostnaden för att avstå sin egen mark, enligt Birdlifes förslag, kan aldrig vara svaret i en fungerande rättsstat. Det skriver Magnus Kindbom, skogsdirektör, LRF Skogsägarna, i en replik.
  • Annons
  • Fortsatt stor ökning av fjällnära ansökningar

    Den fjällnära domen fortsätter att göra avtryck i antalet avverkningsansökningar. För fjällnära skog ökade arealen med 27 procent i maj jämfört med samma månad förra året.
  • "Nu provar vi kantföryngring” 

    SKOGSPODDEN delar ofta med sig av sina skötseltips i tidningen SKOGEN. I nummer 5 handlar det om kantföryngring.
  • Annons
  • Nytt skydd bryts ned 

    Kategorier: skogsskador, viltbete, Ecotall
    Ett nytt toppskottsskydd kanske kan frälsa fler tallplantor från älgen. Produkten Ecotall av bioplast ska hålla upp till tio år och är nedbrytbar. 
  • Skogliga mässor inleder samarbete

    Kategorier: Elmia wood, Skogsnolia
    Nolia i Västerbotten och Elmia i Småland ska börja samarbeta kring skogliga mässor och event.
  • Annons