Det är Skogsstyrelsen som i samarbete med skogliga företag, skogsägarföreningar, akademi och myndigheter tagit fram underlag. Tanken är att rapporten ska användas för att skapa gemensamma strategier kring skogsbilvägarna.
Ungefär hälften av landets enskilda vägar är skogsbilvägar. Och deras betydelse för skogssektorn kan knappast underskattas. Hela 94 procent av alla skogstransporter startar på enskild väg. Dessutom används vägarna av andra näringar och friluftslivet.
Men vikten av dessa vägar talas det ganska tyst om. i den nationella godstransportstrategin omnämns inte skogsbilvägar alls. Och i den nationella vägdatabasen saknas uppgifter om deras samhällsekonomiska betydelse. Där nämns inte heller hur mycket pengar som läggs på underhåll av vägarna.
Skogsstyrelsens bedömning är att det byggdes 300 mil nya skogsvägar år 2021. Det är en ökning som kan jämföras med perioden 1995 – 2006, då det byggdes 160 mil väg per år. Det här beror på att det ofta är mer kostnadseffektivt att frakta skogsråvaran på lastbil än i skogsmaskin.
Ökningen till trots, så samarbetas det allt mindre över fastighetsgränserna vid vägbyggen. I dag är står en-två fastigheter bakom det genomsnittliga vägbygget. Enligt Skogsstyrelsen såg det annorlunda ut på den tiden som de hade ansvar för planering och samordning av nybyggnation, då berörde vägbygget oftast 13 fastigheter.
FÄRRE SAMARBETAR KRING VÄGBYGGET
Att det samarbetas allt mindre minskar såväl l vägars livslängd som dess sträckningar, uppger Skogsstyrelsen. En fastighetsägare har helt enkelt inte samma ekonomiska muskler som flera.
Samtidigt blir behovet av skogsbilvägar större på grund av klimatförändringarna. Mildare väder med höjda vattennivåer gör skogsmarken känsligare för tunga transporter under större delar av året. Samtidigt blir risken för insektsangrepp och bränder större, där skogsbilvägar är viktiga vid bekämpningen.
I analysen konstateras att kunskapen om skogsbilvägar är låg. Det gäller såväl på skogiga utbildningar som hos skogsnäring, myndigheter och vägförvaltare. Det här avspeglas i den enkätundersökning som Sveriges åkeriföretag gjort. Där listas problem som för skarpa kurvor och små vändradier. Vidare är nybyggda vägar inledningsvis ofta för smala. En ökad vägbredd pressas fram genom bilarnas tyngd, vilket leder till svaga vägkanter.
För få mötesplatser och snålt tilltagna vändplaner nämns också. Även att vägarna påverkas av skogsmaskiner, de blir sliriga och gropiga, upplevs som ett problem. Likaså att avläggsinstruktioner inte följs i tillräcklig omfattning. Dessutom förekommer det att personalkojor placeras på, och följaktligen blockerar, vändplaner.
Men i rapporten nämns också att ansvaret är betungande för berörda markägare som oftast är de som bygger och underhåller enskilda vägar.
Vägförvaltning är en ideell verksamhet där det saknas personer med kompetens och vilja att engagera sig i vägsamfälligheter, konstaterar man.
Rapporten är ute på remiss till den 3 mars.