Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Säsongsanställd arbetskraft från andra länder har blivit en extremt viktig kugge i svenskt skogsbruk. För att säkerställa att människor vill fortsätta komma hit och plantera och röja måste arbetsvillkoren bli bättre, annars blir jobbet inte gjort.
Det konstaterar Irma Olofsson som nyligen har disputerat vid Umeå universitet med en avhandling i ämnet kulturgeografi som undersöker vilken roll säsongsarbetarna har inom de gröna näringarna.
Här finns enligt Irma Olofsson en stor samhällsekonomisk utmaning för framtiden.
Plantering är ett av de arbeten i skogsbruket som till stor del är beroende av säsongsarbetare från andra länder. Arkivfoto: Jens Fältskog
– Skogsindustrin har tagit, och vill ha, en stor roll i den gröna omställningen. Då är det viktigt att de som gör jobbet ska ha schyssta villkor, säger Irma Olofsson.
Enligt hennes forskning är det kring löner och arbetstid som de största bristerna finns, men även i arbetsmiljön.
– Arbetare får inte den lön som de har blivit lovade och arbetsdagarna är ofta mycket längre än avtalat, säger hon.
Att mycket av arbetet utförs i glesbygd, under en begränsad tid och på långt avstånd från myndigheter och fackföreningar gör att det blir svårt för dessa aktörer att utföra tillsyn och kontroller.
– Det är för lätt att runda lagar och regler. På pappret kan det finnas kollektivavtal med löner och arbetstid, men i praktiken gäller något annat. De som kommer hit vet inte heller vad som gäller i Sverige och går med på saker som inte är rätt, säger Irma Olofsson.
Men att gå tillbaka till ett system med mer inhemsk arbetskraft som planterar och röjer i skogen tror hon blir mycket svårt.
– Som skogsindustrin har ordnat det skulle det bli jättesvårt att ställa om. Det här är ju en utveckling som har pågått länge.
En konsekvens av utvecklingen med en dominans av utländska plantörer och röjare i skogen är att det påverkar rekryteringen senare i den skogliga näringskedjan.
– När de här jobben försvinner för lokala ungdomar, till följd av att villkoren och lönen inte är attraktiva, innebär det också ett försvinnande av instegsjobb och en fot in i branschen. Det kan påverka hur många som sedan söker sig till skogen för heltidsyrken såsom maskinförare, säger Irma Olofsson.