De senaste åren har kyrkans skogsbruk – liksom svenskt skogsbruk generellt – diskuterats livligt. Som en konsekvens har nomineringsgruppen Himmel och Jord sedan 2021 ett mandat i kyrkomötet. Gruppen har kyrkans skogsbruk som sin hjärtefråga och anser att minst 30 procent av skogsinnehavet ska skyddas och att allt skogsbrukande ska ställas om till mer naturnära.
En annan konsekvens av debatten om skogen är att kyrkans skogsbruk sedan ett år varit föremål för en utredning. Nu har den presenterats och det är en rad genomgripande förändringar som kan bli aktuella.
– Det är min förhoppning att de nya målsättningarna ska bidra till att sänka konfliktnivån och att Svenska kyrkan inom något år ses som ett föredöme när det gäller hållbar skogsförvaltning, säger utredaren Göran Enander i ett pressmeddelande.
Han har tidigare bland annat varit generaldirektör för Skogsstyrelsen och ordförande i Naturskyddsföreningen. Som kyrkans utredare har han arbetat i dialog med företrädare från Svenska kyrkans olika nivåer, forskare, myndighetsföreträdare, civilsamhället samt barn och unga.
Utredningen föreslår att 20 procent av skogsarealen skyddas för biologisk mångfald och kolinlagring, att jämföra med dagens elva procent. Målet ska vara uppnått 2030.
En tredjedel av den brukade arealen ställs om till naturnära skogsbruk eftersom detta i högre grad anses beakta skogens andliga, ekologiska och sociala värden. På den resterande arealen anpassas skogsbruket. Här ska kyrkan ta ökad generell hänsyn till biologisk mångfald, hyggesstorleken ska minskas och skogen ska vara äldre än i dag innan den avverkas.
Sture Karlsson som är centerpartistisk kyrkopolitiker i Falu pastorat i Dalarna och ordförande för egendomsförvaltningen i Västerås stift ställer sig delvis frågande till utredningens rekommendationer. Han säger att det är svårt att utifrån utredningen exakt förstå hur stiftens förvaltning av skogen skulle påverkas, men tycker att den inte är förankrad i verkligheten i skogen.
– Du kan inte sätta generella siffror på hur mycket som ska brukas med den ena eller andra metoden, utan du måste stå ute i skogen och se vad som funkar, säger Sture Karlsson som tidigare även har varit vd för Mellanskog.
Han påpekar att Centerpartiet inte har hunnit hålla något möte om eller diskutera utredningen, så hans uttalanden ska ses som hans egna och inte som partiets officiella.
Enligt Sture Karlsson finns det en anledning till att trakthyggesbruk är den dominerande skogsbruksmetoden. På svagare marker är det en stor risk att plockhuggning leder till restskogar utan någon tillväxt.
– Att genomföra förslagen vore ett jättelikt experiment, säger Sture Karlsson. Härnösand och Luleå hör till stiften med störst skogsareal och av utredningen kan man dra slutsatsen att de kan komma att påverkas mest, eftersom skogsbruket i de nordliga stiften ska anpassas till renskötselns behov.
Utredningens förslag är att alla contortabestånd avvecklas inom en tioårsperiod och ersätts med svensk tall. Att leva upp till urfolksrättens principer och värna rennäringen ses som en del i kyrkans officiella ursäkt till det samiska folket.
Den föreslagna omställningen bedöms innebära en fjärdedel lägre nettointäkter från skogsförvaltningen än i dag under en övergångsperiod, vilket motsvarar drygt hundra miljoner kronor per år.
Sture Karlsson tror att inkomstbortfallet blir större.
– I Västerås stift har vi dragit ner på avverkningen för att vi vill ha mer timmerproduktion. Men det får konsekvenser tio år framåt och under tiden sänker vi intäkterna med 70 till 80 procent, säger han.
Enligt utredningen skjuts intäkterna framåt i tiden och den säger att det bör komma en positiv effekt av omställningen inom fem till tio år, men Sture Karlsson tror inte att man kan vara säker på att det blir så. Han ser snarare en risk i att tillväxten i skogen blir lägre om skogsbruket blir radikalt annorlunda än i dag.
– Skog lever på sol och det växer mindre i en skuggig blädningsskog och i luckor. Men det räknar man inte med i utredningen, säger han.
Bortfallet på hundra miljoner kronor är mycket pengar, men motsvarar endast cirka 0,4 procent av kyrkans samlade intäkter. Enligt utredningsförslaget ska kostnader för omställningen bäras solidariskt inom Svenska kyrkan och de ekonomiska förutsättningarna för församlingar och pastorat som får direkt utdelning från tillgångarna ska skyddas.
Utredningen föreslår att ändringar förs in i kyrkans regelverk, kyrkoordningen, från den 1 januari 2026, men några formella beslut är ännu inte fattade. Först om ett år, hösten 2025, ska kyrkomötet fatta beslut om en eventuell ny inriktning.
FAKTA / PRÄSTLÖNETILLGÅNGARNA
• Svenska kyrkans skogsinnehav är det femte största i landet.
• Prästlönetillgångarna bestod ursprungligen av mark som skänkts till kyrkan som bidrag till prästens lön. De ägs inte av kyrkan, utan formellt av en stiftelseliknande, självägande förmögenhetsmassa.
• Svenska kyrkan har i lag uppgiften att förvalta tillgångarna och rätt att ta del av avkastningen från dessa.
• Hälften av intäkterna går direkt till församlingarna som fått marken och hälften till ett utjämningssystem som hjälper församlingar med svag ekonomi.
• Prästlönetillgångarna värderas till närmare 43 miljarder kronor och innehar 460 000 hektar skog, 46 000 hektar jordbruksmark och fonder värda 4,5 miljarder kronor.
• Svenska kyrkans totala intäkter från prästlönetillgångarna motsvarar cirka två procent av kyrkans årliga intäkter.
• Kyrkans mark är väldigt utspridd i Sverige. Den finns där man byggde kyrkor. Många enheter är små, ungefär lika stora som privata skogsägares fastigheter.
• Pastoraten skötte skogarna fram till 1972, men numera förvaltas de av stiftens egendomsförvaltningar.
• Alla stift är som skogsägare certifierade, antingen genom PEFC eller FSC. Några är dubbelcertifierade.
Källa: Svenska kyrkan