Vid konferensen ”FrunTimmer i Skogen – möjligheter och utmaningar” i Karlstad kunde ett stort antal kvinnor med kopplingar till skog konstatera att det är långt kvar innan det är varannan damernas i skogen. Andelen som till exempel kör skogsmaskin räknas i promille, och inte ser det särskilt bra ut på skolorna heller.
–En könsfördelning på 40-60 inom en verksamhet anses vara godtagbar. Med den andelen kvinnor borde det alltså inte dröja länge förrän skogsägandet kan betraktas som jämställt. Men skrapar man lite på siffrorna är bilden en annan.
Gun Lidestav, som är forskare vid SLU i Umeå, förde i sitt anförande in själva brukandet av skogen bakom de hyfsade ägandesiffrorna.
–Att 38 procent av ägarna är kvinnor är på ett sätt glädjesiffror. Det finns andra siffror som inte är lika uppmuntrande. Kvinnornas skogsfastigheter är mindre, 55 hektar, än männens som i genomsnitt mäter 67 hektar, sade hon.
Det visar sig också att kvinnorna i större utsträckning har fått sin skog genom arv eller som gåva medan män i större utsträckning förvärvar genom släktköp.
Kvinnor verkar också i större utsträckning ta över skogen tillsammans med sina syskon. Karlarna verkar hellre vilja råda själva över skogen, även ifall de betraktar hustrun som en medägare. Att en syster löser ut sin bror är sällsynt.
–Det här handlar om arvspositionering. Sonen blir med pappa ut i skogen. Och den som lägger ner tid och engagemang i skogen står också närmare att ta över. Män investerar mycket mer eget arbete på den egna skogsfastigheten, det ger kunskap och en skogbrukaridentitet medan kvinnorna oftare lejer bort skötselåtgärder.
Det finns också siffror som pekar på att män i betydligt större utsträckning ”har hand om’et” än vad ägarförhållandet 38 respektive 62 procent antyder.
–Om vi gör brevundersökningar och baserar urval på brukningsenhet och inte ägare så visar det sig att endast en fjärdedel av inkomna svar kommer från kvinnor. Vid sam-ägande står oftare en man än en kvinna som kontaktperson och det är också rätt vanligt att en man svarar även om brevet skulle vara adresserat till makan, säger Gun Lidestav.
– Jag ska gå på Södra Viken och sen köra skogsmaskin, så är det bara, säger Åse Palm. Det har hon även upplyst skolans yrkesvägledare om.
Däremot har män och kvinnor ganska likartad syn på nyttigheterna i skogen. Både könen värderar exempelvis rekreationsvärdet högre än skogsinkomsterna.
Så vad göra för att höja kvinnornas aktivitet?
–Efterfrågan ökar på nya värden som grön omsorg och turism. Och vi vet att kvinnor arbetar i större utsträckning inom dessa områden. De erfarenheterna kan bli viktiga när man vill utveckla nya verksamheter på skogsgården, anser Gun Lidestav.
Om Gun Lidestav dämpade optimismen något så blev det inte roligare av andra föreläsares siffror.
På jägmästarutbildningarna finns det nu en stabil andel på omkring 25 procent kvinnor. Men på utbildningarna till skogsmästare eller skogstekniker handlar det om 10-15 procent. Tittar vi på gymnasieskolorna så är flickorna lätt räknade.
Och kommer de ut i skogen, landar de på ett skogsjobb? Enligt Bengt Danielsson, distriktschef på Skogsstyrelsen, har GS-facket fem kvinnliga medlemmar bland de 2500 som kör skogsmaskin.
Naturbruksgymnasiet Södra Vikens rektor Ulf Blomqvist kunde redovisa hur flickorna på hans skola mer eller mindre avråtts från skogsutbildning av grundskolornas studie- och yrkesvägledare. En flicka som gärna ägnade sig åt dans på fritiden fick rådet att söka in på estetiskt program, en annan flicka som fått musikstipendium, blev rådd att försöka sig på musikerbanan. Själva ville de alltså till skogs via naturbruksgymnasiet.
|
Ulf Blomqvist kunde visserligen rapportera något verbalt bottennapp på en arbetsplats men på det hela taget är bemötandet prickfritt under den arbetsplatsförlagda utbildningen. Det bekräftas av Hushållningssällskapets skogsrådgivare Tina Westlund som påpekade vikten av att kunna förstå och hanterliga manliga grupper. Bakom den ”råa men hjärtliga” tonen finns ändå mestadels snälla gubbar.
Att det finns mycket att göra i skolan kunde Agneta Larsen, utbildad vid Gammelkroppa skogsskola, visa. Enligt hennes examensarbete är grundskolelevers kunskaper om skogsbruk små. Det gäller såväl i det urbana Karlstad som i skogsnära Årjäng där skolan har ett sågverk tvärs över gatan.
Bland dem som ändå tagit sig ut i skogsbruket verkar en stark övertygelse vara nödvändig, ofta med grund i familjeskogsbruket. I en avrundande debatt framhöll de flesta deltagarna vikten av att man tidigt väcker skogsintresset hos flickorna. Skolans betydelse poängterades.
|
Rebecka Rödin, Stora Enso Skogs distriktschef i Torsby, påminde om att det inte bara handlar om intresse för att arbeta i skogen utan också för att bo i glesbygd. Vad könsbalansen beträffar så nyanställer bolaget ungefär samma andel som skolorna utexaminerar, omkring 25 procent kvinnor.
Och vad gör staten åt det hela? Riksdagsledamot Marie Wickberg, lantbruksdepartementet, redogjorde för landsbygdsministerns jämställdhetsstrategi som presenterades i våras. 40 olika aktörer har fått mätbara mål att jobba emot.
Och så kan de kvinnor som ändå finns i skogsbruket användas som goda förebilder när det gäller att rekrytera. Åse Palm, andraårselev på Södra Vikens naturbruksgymnasium som dessutom ägnar sig åt timbersport, blir förmodligen en av dem.
–Jag ska gå på Södra Viken och sen köra skogsmaskin. Det fick såväl skolans yrkevägsledare som konferensdeltagarna i Karlstad veta.
Text och foto: Tomas Nilsson/Textra
SKOGEN 2/12
Pappersforskare eller maskinförare? Hitta ditt nya skogsjobb här.