Krokig väg till fossilfri skog

Bild för Per Ericsson Written by Per Ericsson On the
Philip Jämtgård
Det krävs både ekonomiska och miljömässiga fördelar som räcker längre än till 2030 för att entreprenörer ska vilja – och kunna – ställa om, tror Philip Jämtgård.
Många vill vara med på tåget, men ingen vill vara loket. En omställning till fossilfritt bränsle i skogen ställer stora krav på långsiktighet och att många olika aktörer drar åt samma håll, men även om alla inser nyttan är det knappast någon som är beredd att leda omställningen.

Sverige ska bli en av världens första fossilfria välfärdsnationer. Det är ett uttalat mål och en rad branscher presenterar sina färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Skogsindustrierna talar i sin tur om att ”arbetsmaskinerna i skogs­industrin och i skogsbruket” (dock räknar man inte in transporterna) skulle kunna vara helt fossilfria till år 2030. 
Fast man målar kanske snarare upp det som en så kallad målbild snarare än ett konkret mål …

Annons
Annons

Hur som helst, att tekniken finns/kommer att 
finnas skriver nog fler under på och nyttan ifrågasätts knappast, men hur det ska gå till vet ingen – eller vill ta ansvar för. En rad faktorer och aktörer måste samverka: politiker och myndigheter, forskning, marknad, teknikföretag, skogsentreprenörer med flera. 

Alla är inte ens särskilt sugna på att prata om frågan, men entreprenörerna är i alla fall tydliga – åtminstone om Philip Jämtgård tillåts föra deras talan. 

Läs hela artikeln i SKOGEN 11/2018
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt - som prenumerant eller lösnummer

Visst är det möjligt – men …

SKOGEN KOMMENTERAR. Jo då, det är nog tekniskt möjligt att köra fossilfritt i skogen om drygt tio år, men vägen dit är krokig och frågan är om det är marknadsmässigt realistiskt. I artikeln ovan sätter Philip Jämtgård fingret på flera nyckelfrågor som måste lösas. 

Framför allt måste det finnas en långsiktig, hållbar lösning som alla kan samlas kring och som fungerar från dag ett. Av ekonomiska skäl går det inte att pröva sig fram eller byta spår. Det är fler aktörer än de maskinentreprenörer som Philip representerar som inte har råd med blindskär eller inkörningsproblem.
Skogssektorns forskningsinstitut Skogforsk duckar lite för frågan, just för att signaler och framtidsscenarier från olika aktörer spretar. Man ser det ”mer som en marknadsfråga och därför något som ligger utanför Skogforsks sfär att diskutera”. I stället kan man få en roll i ett senare skede, för att till exempel analysera konsekvenser av olika alternativ när de klarnar. 

Vad skogsmaskinstillverkarna tycker kan vi än så länge bara spekulera kring. SKOGEN har kontaktat flera av de större tillverkarna för att fråga om deras syn på en omställning till 2030, men inte lyckats få några kommentarer trots upprepade påstötningar ända upp till vd-nivå.
Det är dock inte så svårt att gissa deras grundinställning. Framför allt är det ett faktum att den svenska marknaden för skogsmaskiner är för liten för att ha avgörande inverkan på utvecklingen av nya tekniker. 
Dessutom är man ofta beroende av tredje part, till exempel motortillverkarnas produkter, och har mindre bra erfarenheter från tidigare försök med till exempel elhybridmaskiner.
Så länge inte den internationella marknaden agerar mer kraftfullt eller efterfrågar maskiner med alternativa drivmedel kommer tillverkarna inte att ta några initiativ i den riktningen. 

Men för att marknaden ska börja ställa krav krävs andra incitament än miljönytta – läs ­lönsamhet – och det förutsätter styrmedel och riktlinjer från både bransch­organisationer och politiskt håll. Vilket i sin tur kräver samsyn, enighet och handlingskraft. 
Över nationsgränser. Inte bara inom EU.
Så, 2030? Tror knappast det …

Text: Per Ericsson 

Publicerad:
Bild för Per Ericsson
Per Ericsson
Frilansjournalist
  • ”Bra skogsbilvägar ökar konkurrenskraften”

    SKOGENdebatt. Biometria har ett uppdrag av köpare och säljare av virke att inventera skogsbilvägnätet i Götaland. Syftet är att komma åt en del av de stigande kostnader som sänker konkurrenskraften för svensk skog, skriver vd Peter Eklund i en replik.
  • Annons
  • Mera känslor i skogskonflikten

    Konflikter om skogen handlar allt mer om politik och kultur och mindre om tekniska frågor, visar en undersökning från Linnéuniversitetet.
  • Sågverk på högvarv ger höjda timmerpriser

    Stor efterfrågan på sågade trävaror gör att Södra höjer priserna på sågråvara.
  • Annons
  • Styr granbarkborren ditt skogsliv?

    Måste du anpassa skötseln i din skog efter barkborren? Har skogens ekonomi förändrats i grunden? Eller har de senaste åren varit undantag? Svara på månadens fråga!
  • ”Biometria – skogsbrukets nya myndighet?”

    SKOGENdebatt. Biometria genomför en kartläggning av skogsbilvägarnas standard i Götaland. Detta görs utan dialog med skogsägaren som i efterhand kan få veta att vägen behöver ombesiktigas. Det tycks som om vi håller på att få en ny myndighet i skogsbruket, skriver Karin Brunsberg.
  • Annons