Länsstyrelsen ska sprida ut fem olika odlingsplatser i länet där kolonier för ekoxen ska etableras. Även golvtillverkaren Kährs i Nybro bygger en egen odlingsplats vid sin fabrik i Nybro.
Ek är en viktigt råvara för Kährs. Ansvarig för projektet på länsstyrelsen är ekolog Jonas Hedin.
– Ett bra sätt att är använda rötade ekstockar för ekoxens existens. Vi får sådana ekstockar och Kährs bekostar transporten ut i naturen, berättar han för tidningen Ek som ges ut av Kährs.
Kährs får ibland in rötskadade ekstockar som inte går att använda till golv. Det som gör situationen kritisk för ekoxen är bristen på gamla stora ekar där vuxna ekoxar kan livnära sig på eksav och döda ekar där larverna kan gnaga på multnande ekved.
Fram till mitten av 1800-talet fanns mycket ek i Sverige. Det berodde på att under Sveriges stormaktstid behövdes ek till skeppsbyggnad. Därför förklarade redan Gustav Vasa eken som kungens och kronans egendom och bönderna förbjöds att hugga ek. På 1800-talet frisläpptes eken och miljontals ekar högs ned. Bönderna hatade eken eftersom den skuggade betesmarker och åkrar och sög ut markernas näring. Det förklarar bristen på riktigt gamla ekar idag.
En gammal ek kan under sina olika stadier härbärgera 1500 arter, insekter, parasiter och svampar, däribland ekoxen. Eken behöver luft och ljus men eftersom betesmarker växer igen så påverkar det ekens föryngring negativt. Förutom i Kalmar län finns hyggliga ekbestånd i Blekinge och Östergötland, ofta på gamla godsmarker.
Ekoxen är Sveriges största skalbagge. Hanen kan bli upp till 8,5 centimeter lång, medan honan som har mindre käkar blir hälften så lång. Med de långa käkarna ser den farlig ut, men är helt ofarlig. Hanarna lever endast ett par veckor och dör efter parningen. Honorna lever tills de lagt ett tjugotal ägg i slutet på sommaren. Först efter 4-5 års utveckling och ett liv i jorden förpuppas larverna och kläcks under påföljande år.