Att använda skördarmätning som betalningsgrund innebär att skördarföraren även är virkesmätare. Skogsägarens pris sätts utifrån skördarens volym, direkt vid avverkningen, i stället för vid industrimätning i efterhand. Det fungerar som ett nettoavtal på både slutavverkningar och gallringar. Drivningskostnader är alltså ingen extra post som kommer på faktura i efterhand.
|
På Västerås stifts skogsbolag har man goda erfarenheter av den här handelsformen.
– Den är transparent, det är enkelt att begära in anbud och vi får betalt när skördarnotorna är levererade. Vi slipper ansvaret för virket på avlägget. Från det virket är mätt i skördaren är ansvaret köparens, säger Erik Ling som är stifts-jägmästare och vd för Västerås Stift Skog AB.
Han basar för tolv personer som förvaltar cirka 52 000 hektar skog. Varje år avverkas cirka 150 000 kubikmeter fub.
– Det vore konstigt om köparen ska bestämma priset när jag säljer något. Så är det ju faktiskt vid inmätning vid industrin, där köparens prislista ligger till grund för beräkning av drivningskostnader och transporter.
Erik Ling är både stolt och mycket nöjd med stiftets säljmetod. Han säger att det är ett tryggt sätt att sälja skog på.
– Vid skördarmätt som betalningsgrund behöver det aldrig uppstå några diskussioner och det känns tryggt.
I regel begär stiftet in anbud, men man har också upparbetade relationer där man går in i prisförhandlingar utan anbudsförfarande. Ett pris per avverkad fub fastställs. Till grund ligger en stamprislista som påverkas av medelstammen och utifrån den kommer parterna överens om ett volympris i kronor per fub.
Västerås Stift får betalt när avverkningen är klar och skördarnotorna är levererade.
– Vi skiljer på slutavverkningar och gallringar när vi begär in offerter. De har helt skilda förutsättningar. Vi försöker sy ihop större paket som sällan är mindre än 15 000 fub. Det är självklart en fördel både för köparen och för oss. Statistiskt minskar då risken för stora avvikelser, men jag vill påstå att även vid mindre avverkningar på några hektar fungerar skördarmätt. Aggregatens mätnoggrannhet är stor i dag.
Stiftet var mycket tidigt ute med metoden. Torbjörn Dahlgren var med som projektledare vid starten i slutet av 1990-talet och berättar att det fanns en generell oro i början, framför allt över att metoden inte skulle fungera på tall.
– Men vi tittade förutsättningslöst på skördarmätt. Det ledde till att vi införde kontrollmätning med minst två träd per skift för att minimera riskerna för fel. För säkerhets skull mätte vi något oftare med flera kalibreringar som följd, säger Torbjörn Dahlgren.
– Svårast är det vid nollgradigt. Då kan matarna sjunka in på en del stockar, medan andra har behållit sin hårdhet. Då piper det till och föraren stiger av oftare och mäter manuellt med elektronisk klave, kanske två-tre träd per dag.
Lövbestånd kan ibland skapa svårigheter. Krokiga björkar kan behöva köras fram och tillbaka i aggregatet för att man ska få rätta längder och vissa bestånd måste också hanteras separat.
– Vi har dock lite löv och våra björkstammar är fina och raka. I vissa lägen kan det bli industrimätning som i huvudsak ska gälla, men för oss är det nästan en försumbar del av vår avverkning, säger Torbjörn Dahlgren.
Alla skördare som kör för stiftet är certifierade för skördarmätning.
Varför går inte fler köpare över till skördarmätt som betalningsgrund? Är de rädda för att tappa kontrollen över drivningskostnaderna?
Erik Ling på Västerås stift skrattar till.
– Det vill jag inte spekulera i, jag bara konstaterar att det funkar bra för oss. Det innebär också en stor frihet för köparen som kan ändra i aptering och fördelning mellan timmer, klentimmer, massaved etcetera. Det behöver aldrig bli någon diskussion i efterhand.
SKOGEN 8/2015